Vi måste bära fram vårt lag

fasth

Världens bästa målvakt! Foto: Jojjesplejs

Eftersom jag är på min nattvecka så blev det ingen eftermiddagshockey för mig idag men god damn så skönt det var att vakna och inse att vi tagit vår fjärde raka seger. Att aporna radat upp typ lika många torskar gör ju knappast saken sämre. Förutom hockey så missade jag också Kronobergs BK:s internturnering Kronis Cup som går av stapeln varje år. Jag kunde dock möta upp laget på Retro där de samlats efter fotbollen så idag blev det en black&white till, ehum, frukost. Om det låg mer sanning i devisen -du är vad du äter- så borde folk kunna se en skithög kryddad med ölburkar vandra runt i vasastan men lyckligtvis är jag inte där, ännu…

Minst lika kul som lördagens tre poäng (Boateng!) var faktumet att över 6000 pers tagit sig till Hovet. Alla fattar ju att det är viktigt att vi mangrant sluter upp när AIK spelar men det blir mer påtagligt när Rudslätt säger följande:

-Helt otroligt tryck idag. Det betyder väldigt mycket för oss. Skulle det vara så här varje hemmamatch skulle vi vara omöjliga att slå på hemmaplan.

Det han säger är inte heller bara snack för mig veterligen så är det bara premiären mot Linköping vi torskat när det varit liknande publiksiffra på Hovet. På måndag när vi tar emot Färjestad så kan/ska jag gå eftersom matchen börjar 19 och jag uppmanar förstås alla gnagare som har möjlighet att ta sig dit. Nu skiljer det bara 3 ynka poäng mellan oss och en slutspelsplats och vi kan vara den lilla extra procenten som bär fram laget dit. Kommer vi väl till slutspel så kan allting hända. Bananer i pyjamas var ju fan i final förra året med samma lag som vi redan spöat 2 ggr. Fortsätt läsa…

Backman & Karlsson

Backman & pertan

Backman & Karlsson

Kom inte i säng förens vid 14-tiden på eftermiddagen igår så när jag vaknade av att mobilen ringde så var klockan strax efter 19.00 och i andra änden var min persiske vän som undrade var i helskotta jag höll hus någonstans. Vi skulle nämligen ha träffats utanför Hovet strax före sju. Det var bara att hoppa upp, ta en snabb dusch, och sen bege sig raka spåret till Hovet. Hade lagt ut ett meddelande på Facebook att vi hade en biljett över och att den första intresserade bara skulle skicka ett meddelande med mobilnummer till mig så vi kunde mötas utanför vid 18.45. Eftersom jag var sen så var det ju tur att ingen hört av sig men det är ju också ett tragiskt tecken på hur svårt det är att få folk att kolla på vårt hockeylag. Inte ens när biljetten är gratis vill folk gå… Vi har helt enkelt en lång väg att vandra innan vi kan bli ett respektabelt publiklag även i Elitserien igen.  Att grabbarna lirar hockey med hjärtat på tröjan räcker tydligen inte…

När jag kom dit så hade det gått 2 minuter av andra perioden och jag bänkade mig med mina vänner som då satt i mitten bakom båsen. Kunde ju själv se siffrorna men fick givetvis förklarat för mig att vi spelat galant i den första perioden och gjort tre kassar på typ 10 minuter. Härligt tänkte jag även om det som utspelade sig framför mig nu inte riktigt motsvarande lovorden från min vän.

Inför sista perioden så flyttade vi till den delen av långsidan som är närmast klacken för att kunna sjunga med ordentligt i ramsorna och stundtals var det faktiskt ganska bra drag idag.  Det blev bara 1 hemmamål som jag fick se men det var en väldigt spännande match i övrigt. Synd bara att vi inte spelade lika bra som i första hela matchen och förbannade jävla helvete att vi inte kan vinna tekningar. Straffarna ska vi inte ens prata om, en Zednik hade varit skönt att se. Summa summarum så är jag ändå inte allt för nedstämd, det blev 1 pinne mer än förväntat och kan vi spela ut serietvåan en period så är vi faktiskt på rätt väg. Härnäst väntar en riktig sexpoängsmatch mot SSK och den måste vi bara vinna. Fortsätt läsa…

Bloggen har fått en Argentinakorrespondent

Ännu en bild från ullevis innerplan efter att guldet säkrats

This is NOT Debbie.......

Under natten igår kunde jag, tack vare tidsskillnaden, ha en längre snackis med vår fellow gnagare borta i Argentina. Jag pratar förstås om Debbie som många av er känner igen från Gnagarforum. Hon är också halvtysk vilket automatiskt blir ett extra plus i min bok men nu till det intressanta! Hon berättade nämligen att det intresse som River Plate hade för Obolo nu är som bortblåst vilket förstås underlättar för oss vid ett eventuellt värvningsförsök. Först måste vi dock skaka fram kapital och det är ju, som bekant, inte vår starka sida men icke desto mindre så är det positivt att det inte är några argentinska flyttrykten kring vår halvgud.

Än trevligare är att Debbie lovat att ordna med en kortare intervju med Ivan när Arsenal Sarandi är tillbaka från försäsongsträningen. Jag kommer bara få med ett begränsat antal frågor men emotser gärna förslag på vad dessa kan handla om. Förslagsvis så postar ni dessa som kommentarer nedan. Fortsätt läsa…

Tillbaka i realtid

Som synes är man ingen hejare med kamera i hand...

Världens bästa jugge och en lite stukad gnagare..

På grund av strul med något som tydligen kallas DNS (Daniel är mer insatt…) så låg sidan nere i några dagar varför två inlägg plötsligt dök upp igår. Nu funkar allt som normalt så det blir det inlägg i realtid (utan Ian Hammar!) igen vilket förstås är både roligare och bättre. Det har ju bara gått några dagar sen sist men det har, som vanligt när det gäller gnaget, givetvis har det hänt en hel del.

Till att börja med så har Tomi flyttat hem till Finland och sin gamla klubb. Givetvis det bästa för alla inblandade och jag ska inte gå in längre på detta. Vill bara rikta ett genuint tack till vår före detta burväktare för att han, trots den hemska stämningen som stundtals rådde, aldrig (och då menar jag verkligen ALDRIG) yppade ett endaste fientligt ord mot, om eller kring AIK. I hans fall hade det faktiskt varit befogat att gråta ut lite men icke. Jag är inte bara halvtysk utan också halvfinne och måste konstatera att Tomi har fett med Sisu och, för alltid, min största respekt för sitt agerande. Hade jag vetat om att du skulle försvinna hade du fått en bamsekram i tisdags!

Glömde skriva det i träningsrapporten men visst är det så att Backman, sen i fredags, befinner sig på landslagsläger i Sydafrika. I torsdags blev det också klart att Pertan gör honom sällskap för att kommunens if håller på att kränga iväg Joel Ekstrand till Udinese. Hade för mig att Karlsson varit med lallar-landslaget på turne tidigare men hittar ingen statistik som styrker det så jag utgår från att jag drömt eller helt enkelt blandat ihop honom med Mr. 100%. Fortsätt läsa…

Ledighet is bliss

ivan

Grande Ivan! Foto:Debbie Wessel

Efter en veckas nattjobb så har det förstås varit jävligt skönt med några dagars ledighet. När jag klev av i torsdags så sov jag bara några timmar för att kunna vända tillbaka på dygnet. Kvällen spenderades på Debaser där min gamla barndomsvän Jan lirade med sitt band Khoma. Han flyttade upp till Umeå när vi skulle börja sjuan så vi varken hörs eller ses speciellt ofta så därför är det alltid ett kärt återseende när han är i stan och lirar. Att bandet rockar fett med enorma mängder energi är förstås den stora anledningen till att jag nu sett dem live tre gånger på lite drygt ett år.

Det löste sig med bussplats till Linköping i lördags men jag var rejält bakis efter en lång PES kväll med tillhörande hallonsaft hos direktör Ohlsson. Med anledning av bakfyllan så höll jag jävligt låg profil på bussresan, förmodligen tystast på smokingbussen och det säger väl det mesta. Väl på plats i Linköping så hade den medhavda spriten börjat ge effekt så efter några kompletterande bira på det abonnerade haket var man redo för några timmars skönsång i Cloetta Center (usch vad gay det låter..). Tyvärr så stod typ halva klacken tysta som möss medan vi längre ner försökte stötta iskrigarna på bästa sätt tillsammans med några få tillresta på sittplats. Fattar verkligen inte varför man åker på bortamatch och ställer sig i klacken för att sedan hålla käften, märkligt… BA folket gjorde sitt bästa för att elda på övriga tröttmössor och skall ha en eloge för det även om ännu en förlust inte kunde förhindras. Fortsätt läsa…

Dreams are coming true, part 2.

Drömmar om guld som vi drömde för ett år sedan har blivit drömmar om hockeysegrar mot Djurgården. För när man är fullständigt utsvulten börjar man greppa efter halmstrån. Huvudet filtrerar och prioriteringar kastas om i jakt på framgång och lycka. Människor kanske fungerar så generellt, men supportrar är nog skickligast av alla mänskliga subkulturer på att förstärka den egna förträffligheten, samtidigt som man skjuter andra problem framför sig. Det handlar inte om ett antingen eller, om att välja vare sig hockey eller fotboll. Det handlar om att söka sig till den plats där kärleken får blomstra mest. Det handlar väl om någon slags överlevnadsinstinkt. Om att självförverkliga och om att få varva sorg med glädje.

När jag kom in på Globen igår så låg intensiteten i alla blickar så tät att någon som inte visste bättre skulle gissat SM-final. Adrenalinet pumpade i våra läktarkroppar lika mycket som hos de AIK-spelare som satt ute i omklädningsrummet och ville in på isen. Och jag tror att vi lyckades förmedla all frustration neråt och in i huvudet på alla spelare i svart. AIK körde över Djurgården. På planen och på läktaren. Det var fullständigt fantastiskt att vara en del av. Jag tillhör dem som brukar fira ett hockeymål med lite större försiktighet än ett fotbollsmål (det går fort i hockey, ni vet), men igår låg jag i ormgropar och skrek fem gånger. AIK gjorde sin första Elitseriematch på åtta år mot Linköping för några veckor sedan. Men drömmen om AIK i Elitserien blev inte riktigt sann förrän igår kväll.

Men låt oss ändå, för den cyniska sidans skull, anta att derbyt hade spelats vid motsvarande tidpunkt förra året. Hade törsten efter en derbyseger i den femte omgången varit lika stor då, eller hade den marginaliserats precis som Elitserien i övrigt har gjorts i AIK-kretsar de senaste tio åren? Jag vet inte och egentligen spelar det väl ingen roll. Men jag tror att vårt gemensamma supporterskap behövde känna den här derbysegern med hela kroppen. Förstärka den och tillskriva den mer än vad den egentligen är.

Mitt supporterskap behövde det verkligen, även om dem mest euforiska glädjen landade på en mer sansad nivå innan kvällen var slut. För på Kopparvallen hade Åtvid tagit tre poäng och skickat ner AIK Fotboll på kvalplats. En kvalplats som blir svår att springa ifrån.

It just never works all ways.

SM i planeringstravesti

GAIS – Gnaget eller Gnaget - Rövhökar/Almtuna eller Gefle - Gnaget eller Gnaget – Lakers. Det, mina damer och herrar, är den förbannade frågan vi Gnagare tvingas ställa oss.

Den 29/3 så har vi den första fotboll/hockey krocken och den andra går av stapeln den 11/4. Hur hockeyförbundet lyckats vara så förbannat klantigt och ignorant övergår mitt förstånd. Det fanns liksom bara ett lag att hålla reda på för att undvika en krock mellan två representationslag från samma förening  i sveriges två största publiksporter. This is the fucking Allsvenskan och Kvalserien, please take your responsibility. Fortsätt läsa…

Vi kanske aldrig mer får se hur Hovets is är blank och klar

Har inte skrivit på ett tag och man sulle kunna tro att det beror på att jag har haft fullt upp med att kolla på OS som slutade i dagarna men så är det absolut inte. Har helt enkelt haft fullt upp med annat, som att hålla full koll på allt som händer i Gnaget t ex. Det är ju som vanligt a heeps of stuff! 

Det är nu helt klart att det blir en Supercup på Råsunda på lördag. Det sägs att man ska vara försiktig med vad man önskar sig för det kan slå in. Jag önskade mig en Supercup på Råsunda och ångrar mig nu bittert. Kan inte se hur man ska få planen tillbaka i något som ens liknar spelbart skick till den Allsvenska premiären. Kallt som fan kommer det vara också men likt förbannat kommer man vara på plats. Kan inte alls förlika mig med alla de Gnagare som säger att de ska skita i matchen för att ”ge igen” på Kentaro och TV4 som planerat spektaklet. Fan, var iaf ärliga och säg som det är, soffan behöver sällskap… 

Hockeyn bråkar vidare med Solna Stad om hyran för Ritorp och det hela ser ut att gå till rättegång. Desto roligare är då den sportsliga delen av hockeysektionen. Min gamla barndomsvän, som jag började gå på AIK med för en 20 år sen, hade den goda smaken att bjuda med mig till Hovet igår. Gratis håkky, bira o käk är ju inget man säger nej till. Matchen som sådan var kanske ingen höjdare men vi vann och det räcker för mig. Nu räcker det med att tvåla dit bönderna från gnällbältet på fredag så är vi i alla fall i kvalserien. Väl där får det fan i mig vara slut på bortförklaringarna från alla soff-fetton som hitills inte tagit sig till Hovet. Det är nu eller aldrig som gäller, annars kanske vi aldrig mer får se hur Hovets is är blank och klar. I och med att fotbollens b-lag vann mot ett av superettans topplag i form av Syrianska får man ändå konstatera det blev en riktigt bra onsdag. 

Jag har tidigare nämnt att vår sportsliga ledning inte är tillfreds med vår målvaktsbesättning och idag så skriver Norsk media att vi funderar på att värva Espen Johnsen från Rosenborg. Tror dock inte det blir av för han är både för dyr och för bra för att ha på bänken. Tomi har sett bättre och bättre ut i träningsmatcherna samtidigt som Berget nu är helt ute ur diskussionen pga sin skada. Borde det då inte vara rimligare att plocka in en billig back up från någon av klubbarna i den så kallade näringskedjan? Speciellt med tanke på att även Baxter fungerar som tredjekeeper vid behov. Fortsätt läsa…

Hur kan vi höja publiksnittet på Hovet?

AIK ställer frågan till 36 000 fans på Facebook idag. Förslagen är många och hyfsat konkreta. Nästan alla fokuserar på två stycken lösningsriktningar. Kostnad och kampanj. Och svårare än så är det ju egentligen inte.

Jag erkänner gärna och snabbt. Jag tycker inte att det går att motivera dom 160 kronor det kostar att sitta på långsidan och se AIK Hockey spela transportmatcher på Hovet. Jag pyntar med hjärtat därför att AIK är AIK. Men jag tycker inte att underhållningsvärdet står i proportion till priset. Och i slutändan handlar det om att konkurrera med annan underhållning. AIK är inte allt för alla AIK:are.

Så när jag pratar om kampanjer så menar jag inte primärt kampanjer som iscensätts av supporterföreningarna för att dra folk och hypa enskilda matcher. Det funkar inte över en hel säsong eller ens över tio hemmamatcher. Jag pratar om kampanjer som främjar plånboken. Som gör det betydligt billigare att gå på hockey. För det är hela grejen. Efterfrågekurvan.

Det finns säkert en massa hinder när det gäller priset. Och det är inte säkert att en sänkning hjälper. För i slutändan kvarstår två avgörande problem som är svåra att överbrygga. Serien är inte tillräckligt intressant. Och för väldigt många AIK:are är det ett ganska knöligt projekt att ta sig Hovet. Särskilt på vardagar.

Halvdag med RBK-AIK och en kväll i baktaktens tecken

Man var förstås sugen på att haka på gänget som nu sitter på bussen upp till Trondheim. Årets första ordentliga träningsmatch (nej, jag räknar inte Armed Forces) är inget man väljer bort bara sådär. Den 10 timmar långa bussresan och faktumet att jag sedan länge bestämt mig för att gå på Mosebacke och STHLM Reggae Week imorgon gör dock att jag blir kvar hemma. Även hockeyn får också stryka på foten men på söndag är det ”nu jävlar” på Hovet igen när Löven står för motståndet. Kanske blir lite av en prestigematch då de inbillade sig att de skulle få ta över vår plats i kampen om en elitserieplats.

Kom hem för en liten stund sen efter att ha sett snabba cash med mitt lilla hjärta. Eftersom jag är snudd på illiterär om det inte handlar om typ Offside, Tattersall eller 442 så blir jag aldrig besviken för att ”filmen inte levde upp till boken”. Tyckte faktiskt den var rätt så bra men är nu lite putt för att det nu dröjer innan fortsättningen kommer och nej, jag kommer inte köpa/läsa boken. Klockan hann nästan bli midnatt innan man kom hem så man borde ju hoppa i säng men det finns massor att läsa, se och göra som relaterar till morgondagens match. Fortsätt läsa…

Black on track

SANY1000

Rubriken kan tyckas bekant och så är det också. Det var nämligen den första rubrik jag satte när jag började blogga för Citys räkning i maj 2008. Vårt älskade fotbollslag hade då åter rott hem en trepoängare efter två mindre bra insatser mot feskeböle (0-2) samt aporna (1-1). Nu åsyftar jag istället min egen comeback här på AIKbloggen. Jag har saknat att kunna uttrycka mig, peka finger, raljera och pissa på aporna samtidigt som Daniel Olemyr har haft mindre tid för bloggen så det tog inte så många bira på Retro innan vi kom fram till att jag skulle spamma lite här emellanåt. Its good to be back!

Om vi bortser från Behrensgrabbarnas möte den 15 februari 1891 var det idag dags för det, kanske, enskilt viktigaste medlemsmöte som AIK har haft i sin snart 120-åriga historia. Hur många tusen potentiella röstberättigade medlemmar som letat sig till Solna gymnasium frågar sig sägert många och inte alls speciellt många måste jag då konstatera. Vi var väl en drygt 200 pax in alles varav 198 röstberättigade. Började uppdatera lite på Gnagarforum under mötets gång. Frågade t ex Gozzi om Laraque var klar som det ryktats på GF och Golden Hill men så var inte fallet. Sen la dock telefonen ner så jag kör en kort sammanfattning nedan: Fortsätt läsa…

KHL – ja eller nej?

khl_logo_450x180_01

Imorgon är det dags för medlemmar i AIK Hockey att ta det antagligen största beslutet i sektionens historia. Och det märks. Den här tiden på året brukar Gnagarforum svälla över av ”silly season” och hypotetiska startelvor inför fotbollssäsongen, men de senaste dagarna har i princip allting handlat om KHL. Känslan är att det kommer att sluta i en jämn omröstning. Gissningsvis kommer många att bestämma sig för JA eller NEJ under mötets gång. För JA-sidan handlar det alltså om att övertyga dom som fortfarande tvekar. Fortsätt läsa…

Hyllade på Hovet

Det enda bestående intrycket från Hovet igår var hyllningen som AIK Fotboll fick innan matchen mellan AIK och Växjö. Jag mår fortfarande dåligt när jag tänker på det. Den röda mattan, Dogge Doggelito, trummorna, publiken som vred sig i sina stolar…

- Dogge Doggelito är ju en skön snubbe annars. Men vem fan hade tagit det ”briljanta” beslutet att använda honom som uppladdning och konferencier. Jag trodde inte det kunde bli värre när han försökte få igång en trött och orolig publik med nykomponerad AIK-rap. Eller när han uppmanade alla att sätta ”händerna i luften och ropa AIK”.  Eller när Gnagis dansade samtidigt som han försökte gömma sig. Men det blev det så fort han började ”intervjua” spelare…

- Drygt tio spelare från AIK Fotboll fanns på plats. Jag vet inte om det var för att maskera bortfallet, men AIK äntrade isen tillsammans med en hel jäkla sambaorkester som aldrig ville sluta spela. Jag tror aldrig att samba kryddat med dansande sambabrudar har varit mer malplacerat. Publiken ville sjunka under jorden. Dogge tjoade.

- AIK Fotboll hade med sig en stafettpinne som skulle överlämnas till hockeyn. Stahre lämnade pinnen till Gozzi som gjort entré genom att komma in på isen i full hockeymundering, snappa upp en puck, sånär tappat den på blå, innan han sköt ett misslyckat handledsskott som gled över mållinjen. Tjejerna dansade, orkestern spelade, publiken led.

- Bojan, Tjerna och Stahre stod visserligen för stabila framträdanden men alla inne på Hovet drog en suck av lättnad när Dogge verkade vara färdig. Då satte den där jäkla sambaorkestern igång igen. Smärtsamt långsamt tog sig spelare, dansare och trumslagare av isen. Kvar satt drygt 3000 personer. Nerhasade i stolarna som generade, blöta fläckar.

Jag knyter mina händer och hoppas att alla som har fått spektaklet på fil raderar omgående – att det som hände på Hovet stannar på Hovet. Och att vi slipper se något liknande igen.

PS. Växjö vann matchen med 2-0. DS.

En bra markering mot Svenska Hockeyligan

Man har ju inte direkt levt hockey de sista åren, om än man har varit på Hovet med hyfsat jämna mellanrum under vinterhalvåret. Således förstår man kanske inte riktigt vilken bomb det är att AIK Hockey har skrivit en avsiktsförklaring med KHL. Helt plötsligt är AIK Hockey på allas läppar och experterna diskuterar vilt om huruvida beslutet är rätt eller fel. Jag har ingen aning egentligen, men spontant känns det spännande.

Fortsätt läsa…

En klubb i ständig ekonomisk motvind

Ekonomisk kris. Ibland känns det begreppet som en del av konceptet AIK. För oavsett sport, oavsett sportslig framgång och oavsett historiska stålbad så hamnar vi där i alla fall. Ekonomisk kris. Jakten på kortsiktiga resultat och ett ständigt driv för att tillgodose supporterskarans högt ställda krav kommer inom kort att ta ut sin rätt. AIK som klubb behöver hitta en bättre balans mellan förväntningar och ekonomisk risk. I annat fall kommer det att sluta illa.

Fotbollssektionen befinner sig just nu i en allvarlig ekonomisk situation, där det egna kapitalet är förbrukat och där framtiden står och faller med spelarförsäljningar och sportsligt resultat (historiskt har vi sett hur den sportsliga prestationen ger direkt utslag på publikutvecklingen på Råsunda).

När årsredovisningen för 2008 års verksamhet släpptes förväntade i alla fall jag mig att de glada dagarna definitivt var över. Annela Yderberg har gjort ett gott intryck på mig och hennes CV talar för att hon vet hur man hanterar pengar.  Följaktligen var jag ganska säker på att vi skulle få se ytterligare neddragningar i administrationen och spelarförsäljningar av Obolo och kanske någon till nu i sommar. Istället är Obolo kvar, Dulee har tillkommit, vi tvingas antagligen släppa flera spelare gratis i vinter och från verksamheten utlyses lediga tjänster som webansvarig och ekonomichef. Att det egna kapitalet ska vara återställt inom en (tillräckligt) snar framtid känns utopiskt. Men jag hoppas såklart att jag har fel.

När det gäller hockeyn, där ny kris annonserades i dagarna, är resonemanget ovan enkelt att överföra. Drömmen om Elitserien och ljuset i tunneln när satsningen väl grundats förblindade ledningen och förväntningar på intäkter har uppenbarligen i vanlig ordning varit orealistiska. Att hänvisa till uteblivna marknadsintäkter förtäljer bara att hockeyverksamheten inte har en fungerande kostnadsuppföljning.

Å andra sidan har det pratats länge om att hockeyn har ekonomiska problem, något som inte var helt enkelt att förstå för oss utomstående som såg publik strömma till och framgångar radas upp. AIK Hockey har alltså rimligen känt till att kalkylen inte skulle gå ihop, ändå inte vidtagit nödvändiga åtgärder och helt enkelt skitit i att kommunicera detta till medlemmar och supportrar.

Följande åtgärdsplan för AIK Hockey redovisas i Aftonbladet idag:

1.       Nya personer på marknadsavdelningen

2.       Bredare och mer aktiv sponsorsatsning

3.       Eventuell bolagisering av vissa delar i föreningen

4.       Att få in externt kapital från investerare

Förtroendet är inte stort just nu. Jag ser ett scenario framför mig där Hedenström i förtvivlat tillstånd måste ha in nytt kapital genom nyemission i vinter. Nej, byt hellre ut nuvarande ledning som bevisligen inte gör sitt jobb. Sportsligt har vi alla förutsättningar kommande säsong. Men för att ge killarna på isen en ärlig chans måste vi få in kompetent folk i toppen.