1 Februari 2010 av Daniel Olemyr - 6 kommentarer

Hur kan vi höja publiksnittet på Hovet?

AIK ställer frågan till 36 000 fans på Facebook idag. Förslagen är många och hyfsat konkreta. Nästan alla fokuserar på två stycken lösningsriktningar. Kostnad och kampanj. Och svårare än så är det ju egentligen inte.

Jag erkänner gärna och snabbt. Jag tycker inte att det går att motivera dom 160 kronor det kostar att sitta på långsidan och se AIK Hockey spela transportmatcher på Hovet. Jag pyntar med hjärtat därför att AIK är AIK. Men jag tycker inte att underhållningsvärdet står i proportion till priset. Och i slutändan handlar det om att konkurrera med annan underhållning. AIK är inte allt för alla AIK:are.

Så när jag pratar om kampanjer så menar jag inte primärt kampanjer som iscensätts av supporterföreningarna för att dra folk och hypa enskilda matcher. Det funkar inte över en hel säsong eller ens över tio hemmamatcher. Jag pratar om kampanjer som främjar plånboken. Som gör det betydligt billigare att gå på hockey. För det är hela grejen. Efterfrågekurvan.

Det finns säkert en massa hinder när det gäller priset. Och det är inte säkert att en sänkning hjälper. För i slutändan kvarstår två avgörande problem som är svåra att överbrygga. Serien är inte tillräckligt intressant. Och för väldigt många AIK:are är det ett ganska knöligt projekt att ta sig Hovet. Särskilt på vardagar.

11 Januari 2010 av Daniel Olemyr - Inga kommentarer

Några tweets från supportermötet

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Tog en vända förbi Resturang Råsunda på vägen hem idag. Sades en del intressanta saker och Stahre/Wesström gjorde sin vana trogen ett riktigt bra och förtroendeingivande intryck. Körde någon form av live-twitter från mötet och jag tror en sammanställning av detta fungerar bra som sammamfattning av mötet. Finnes nedan! (Droppade in några minuter sent så det är möjligt att jag missade något i början..)

Är framme på Resturang Råsunda. Slås direkt av att Björn och Micke har grymt snygga slides. Och att dom pratar om rollacceptans. Ofta.

Typ 70-80 pers. Är på plats. Långt ifrån lika många som förra året när ledningen var ny.

Stahre: Vi kommer att prata mycket om förhållningssättet mot säsongen på lägret i Singapore. Likt förra årets läger handlar det om att enas.

Wesström: All forskning visar på att den bästa fysträningen är att spela fotboll.

Stahre: Hooiveld var en go och snäll kille och en bra fotbollsspelare. Men nu får någon annan ta flaggan istället.

Ang. resan till Brasilien efter säsongen: En inventeringsresa När vi reser till Brasilien söker vi primärt offensiva spelare.

Wesström: En Brasilien-resa till är planerad innan säsongen startar.

Tveksamheter kring fysupplägget luftas i en fråga. Stahre och Wesström försäkrar att fysen inte är nedprioriterad.

Özkan inte helt 100 och följer inte med till Singapore. Kommer att vara på Bosön och förhoppningsvis i full träning när laget är tillbaka.

Utöver Özkan är inte Per Karlsson med i Singapore (landslaget). Saleh stannar i Sthlm för att visa upp sig för andra klubbar.

Mest noterbart: Att Özkan har fortsatta problem att komma igång och att Saleh verkar på väg bort. Dessutom värt att nämna att en skada i CH:s lår tar lite längre tid än en vanlig lårskada med hänvisning till att CH:s lårmuskel är större en än ”vanlig” spelares lårmuskel.

Spontan känsla: 2010 blir ett bra år. Och det kände jag efter supportermötet förra året också.

Upcoming: Har inte riktigt hunnit smälta att Jos och Ivan har lämnat och heller inte reflekterat över vad det kommer att innebära. Återkommer i ämnet.

29 Oktober 2009 av Daniel Olemyr - 4 kommentarer

Det avgörande stödet

Foto: Pelle_T

Foto: Pelle_T

På lördag klockan 10.00 tränar AIK för sista gången innan laget beger sig till Göteborg för att bärga hem guldet till Stockholm och Solna. När spelare och tränare lämnar Stockholm under lördag kväll ska de ha en bild och en vilja i huvudet – SM-guld, sjungande supportrar och en fantastisk fest.

För att stärka spelarna i strävan efter något som är så stort att vi knappt kan förstå måste vi supportrar göra allt som står i vår makt för att gjuta mod och förtroende i laget vi älskar.

Därför uppmanar AIKBLOGGEN alla som läser detta att följa Alexander Wåland och Daniel Perez initiativ DET AVGÖRANDE STÖDET. Det innebär kort och gott att bege sig till Karlberg på lördag förmiddag för att om möjligt ytterligare understryka hur mycket den här matchen betyder.

Alexander Wåland skriver på Facebook:

Det är vår förbannade plikt att göra allt som står i vår makt för att inspirera, motivera och entusiasmera det lag som kan ge oss det vi lever för. Det är vår förbannade plikt att se till att alla i vår närhet får vetskap om hur viktig var enskild individs närvaro är på lördag. Det är vår förbannade plikt att dra vårt strå till stacken!

Nu jävlar kör vi!

12 Oktober 2009 av Daniel Olemyr - 7 kommentarer

Huligandebatten och tre grova generaliseringar

Har försökt följa huligandebatten som fick extra fart i samband med Svenska Spels uppmärksammade kampanj Supporterlaget. Jag snubblade över kampanjen via Nina Åkestam, som arbetar på reklambyrån bakom, och ett blogginlägg där hon kommenterar de reaktioner som kampanjen genererar. Hon skriver bland annat såhär:

Intressant att idén med Supporterlaget rör upp så mycket känslor. Vissa tycker att det är det sämsta de någonsin sett, och upprörs över att man inte går rakt på problemet (huliganerna). Andra tycker att frågan med supporterproblem överdrivs och att det snarare handlar om medias snedvridning i bevakningen. Och att man därför borde ta utgångspunkt i det.

Jag funderade på det där och plockade upp tre inlägg i debatten, från tre typiska tyckargrupper: supportrar, journalister/experter och politker/intresseorganisationer. Om man ska generalisera grovt om varje grupps ställning i frågan skulle det kunna se ut såhär: Fortsätt läsa…

8 September 2009 av Daniel Olemyr - 5 kommentarer

Krönika: Att älska ett klubbmärke

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Eller att älska AIK. För det är ju vad detta handlar om.

Under alla år som jag har följt klubben (ja, det börjar bli ganska många) har frågan om kärleken till AIK ständigt debatterats supportrar emellan. Vem som är mest supporter eller vem som älskar AIK mest har såklart aldrig besvarats. Men vi har alltid kunnat enas om att när supportrar flyttar ner på planen och blir spelare, när dom drar på sig stället, ger sig ut på mattan och krigar i AIK:s namn – då är dom hjältar utan dess like. Fortsätt läsa…

10 Augusti 2009 av Daniel Olemyr - Inga kommentarer

Josefsson: Barnfamiljerna vår kommande baspublik

AIK-publiken

En strålande måndag! Kan man tycka annat efter den 18:e allsvenska omgången, då det äntligen blev dags för AIK att avancera i tabellen. En femteplats blev en tredjeplats, blott en poäng efter ledande IFK Göteborg. Om drömmen levde innan så lever den ännu mera nu. Och fastän man kan tvista länge om huruvida AIK verkligen var värda segern mot Brommapojkarna i lördags råder det ingen tvekan om att AIK är ett av seriens mest svårslagna lag. Det kan räcka långt i höst.

Lördagsmatchen mot Brommapojkarna var en trevlig tillställning på ett stekhett Råsunda. Stämningen var gedigen, Norra var så småningom någorlunda välfylld och det kändes som fel i räknesystemet när publiksiffran annonserades.

På den södra läktaren satt det en hel drös med barnfamiljer som hade roat sig med att titta på djur inför matchen. Om än jag inte riktigt förstår sambandet mellan AIK och djur (det kanske är kul för barnen, vad vet jag…) så uppskattar jag sådana initiativ. Tanken om ett välfyllt södra kombinerat med normalstor uppslutning på övriga läktare lockar. AIKBLOGGEN tog kontakt med kommunikationschef Sophie Josefsson och bad henne berätta mer om djurdagen och hur AIK jagar marginalpublik.

- Djurdagen är ett led i vår satsning för att rekrytera fler barnfamiljer till våra matcher. Förutom våra ”äldre” supportrar så gäller det ju för oss att fylla på underifrån. Tanken är att man börjar på Södra som barn, går över till Norra (och föräldrarna till Östra och Västra) när man inte måste gå med en vuxen, för att sen kanske sätta sig på Östra och Västra. Och när man sen får egna barn gå tillbaka till Södra igen och så vidare, säger Sophie.

Trots att AIK har vunnit publikligan i många år tar man ingen publik för given och arbetar med flera kringarrangemang riktade mot barn- och ungdomar, men också för äldre supportrar. Familjedagar på Karlberg, Förspel och Supporterdagar är några exempel. Och många av satsningarna är lyckade, inte minst de som riktas mot barnfamiljer.

- Barnfamiljerna är vår kommande baspublik – vi arbetar väldigt långsiktigt för att bygga upp framtidens publik som sen fyller ut även andra läktare. Vi är jättestolta över hela vår publik och att vi har så stor familjepublik! Vi har faktiskt fler personer på ”familjeläktaren” än vad vissa andra lag har i snitt på matcherna. Barnfamiljernas andel hos oss har ökat de senaste åren. 2500-3000 personer finns vanligtvis på den Södra läktaren – det bådar gott!

Länge har det pågått en diskussion om barnfamiljernas vara eller icke vara på derbymatcher och många menar att skandalrubriker och onyanserade huliganskildringar skrämmer bort barnfamiljerna från derbymatcher. Sophie pekar på andra faktorer som gör att barnfamiljerna uteblir från derbyn.

- Till att börja med så ingår inte derbyn i familjeårskortet och derbymatcher brukar spelas kl 20.00 – så det i sig gör att de inte kommer hit just på derbyn. Men självklart är skandalrubriker inte bra för vår publikrekrytering. Men att barnfamiljerna inte vågar gå på Råsunda är en myt tycker vi! Det var inte längesen det var en intervju i SVD med en av ”våra” barnfamiljer som själva dementerade det påståendet. Jag tror AIK har det största antalet barnfamiljer på läktarna i Allsvenskan.

Igår spelades ett av flera förmodade helgderbyn i Stockholm och Madeleine Sjöstedt är givetvis inte sen att hylla. Vilket inflytande det får på publikutvecklingen återstår att se. Klart är att helgmatcher bjuder in till större variationer och flera segment av publik. Å andra sidan, barnfamiljer i all ära, men en fotbollsarena får aldrig förvandlas till ett dagis. Likväl är det viktigt att AIK aktivt söker framtidens publik. Och mot BP kan jag känna att den gemytliga barnfamiljsstämningen är helt OK.

Foto: pelle_T

5 Juli 2009 av Daniel Olemyr - 3 kommentarer

Nästa: Örebro

Senast AIK spelade allsvensk fotboll var den 28 maj. Hammarby besegrades i en av vårens många 1-0-segrar. Just då var vi nog många som hade fotbollsmättnad upp i halsen. Just nu har det äntligen blivit dags för fotboll igen.

Igår gjorde Hammarby allsvensk omstart och sköt fast Djurgården ännu hårdare i botten. AIK gör det idag och allt fokus hamnar på en man. Ändå sedan Dulee Johnson presenterades som AIK-spelare den 14:e juni har han varit i det mediala blickfånget och återkommande berättat för både dags- och kvällspress att han har mognat sen senast. Mogen eller inte… det ska bli jäkligt kul att se dom karakteristiska rörelserna, dom mjuka bollmottagningarna och dom eleganta glidtacklingarna på nytt.

AIK har haft nästan oroväckande enkelt att hämta poäng i Mats Rubarths hemstad Örebro de sista åren. 13-2 på tre möten gör i alla fall mig snarare misstänksam än avslappnad. Klart är att Örebro spelade stundtals väldigt bra fotboll under våren och inte har förlorat sedan omgång 7. Å andra sidan avslutade man vårsäsongen med tre raka oavgjorda matcher, mot i tur och ordning Malmö, Brommapojkarna och Halmstad. En logiker skulle hävda att en förlust står på tur men fotbollen är ju sällan logisk. Örebro- AIK känns vidöppen.

Många AIK-supportrar väntas till Örebro och det är ingen högoddsare att våra sånger ljuder högst på Behrn Arena ikväll. Det är förlösande att åter få läsa om bortamatchförväntningar, bortasektioner och busskaravaner. Hösten bjuder ju inte bara på fotboll. För AIK:s del står en rad viktiga beslut på spel vid sidan om fotbollsplanen och för Supporterunionen handlar det om att hitta en retorik som för svensk supporterkultur framåt. Frank Ågren svingar vilt mot ”de maktfullkomliga cigarrklubbsnissarna i klubbarnas styrelser som pissar på supportrarna och som tror att det är de som äger klubbarna” i Aftonbladet idag. För nu nöjer jag mig med att sucka, konstatera att Ågren bara slår i luften, hoppas att debatten når nästa nivå i höst, klappa ihop datorn och ladda för ikväll.

Game day – nu kör vi!

24 Juni 2009 av Daniel Olemyr - 6 kommentarer

Mats Olsson trivs på U21-EM

Det här inlägget är antagligen så otajmat som det kan bli. Men va fan – jag kör det ändå.

Såg gamle Mats Olsson sitta och flamsa med dom andra i SVT:s så kallade Sportpanel häromdagen (notera att detta händer innan matchen igår). Han pratade om det fantastiska U21-EM, där han kunde strosa gatorna i lugn och ro, utan polishästar och helikoptrar. Utan att behöva gömma sig, utan rusningar och utan slagsmål.

Mats Olsson gillar uppenbarligen att sitta och titta på fotboll på stendöda, halvtomma arenor, där till och med en och annan unges gälla skrik hittar igenom TV-rutan. Han gillar att titta på fotboll som inte omgärdas av passion, som inte betyder ett skvatt för dom som är på plats.  Han gillar att se sig om och titta på tomma sponsorstolar, biljetter som aldrig löstes in när företaget hellre gick och drack drinkar. Mats Olsson är beredd att offra supporterkulturen så länge det är lugnt kring arenorna. Men så är han ju inte supporter heller.

Mats Olsson har uppenbarligen varit en duktig journalist i många år, men hans uttalanden och krönikor i fotbollsfrågor numera känns mest okunniga. Han väljer alltid den enkla vägen, konstaterar att våld ska bort och hyllar den engelska modellen. Men han glömmer gång på gång bort varför Allsvenskan är så fantastisk och traditionsrik som den är; passionerade människor.

Våldet måste givetvis bort, men inte till vilket pris som helst. Frågan om supporterkultur kontra huliganer är inte svart och vit. Fotbollen i Sverige får aldrig bli mer jippo än passion. Sådana som resonerar som Mats Olsson tenderar att lägga ribban alldeles för lågt.

I England la man ribban alldeles för lågt, förvandlade fotbollsmatcher till jippon och skrämde bort de mest passionerade från arenorna. Ur Erik Nivas bok, ”Den nya världsfotbollen” om fotbollen i England och Liverpool i synnerhet:

Är det en tillfällighet att stämningen på Anfield har blivit skit sedan folk inte har råd att gå. När ”You’ll never walk alone” spelas ur högtalarna före avspark på Anfield brukade The Kop överrösta skivan hundra gånger om. Idag sitter vissa och lyssnar på skivan för att lära sig texten. [...] Jag blev chockad när jag kom tillbak till Anfield några år efter att ståplatsen försvunnit. Det var så tyst att det inte ens kändes som samma arena. [...] Jag satt på det de kallar The Kop, i en av de där jävla plaststolarna, och det var kallt som fan och stämningen det sämsta jag upplevt i hela mitt liv. Jag tänkte för mig själv: Vad gör jag här? När jag inte kunde svara reste jag mig och gick. Jag har aldrig gått tillbaka

För att skapa en mer nyanserad bild av frågan borde supportrarna få mer plats i debatten och kanske borde till och med den konservativa journalistiken kompletteras med en modernare form av supporterjournalistik. En ”objektiv” bild kan bara skapas genom en mängd subjektiva åsikter.

***

En liten parentes. SVT borde väl kunna presentera bättre namn i Sportpanelen än Tommy Engstrand, Malin Ewerlöf, Pamela Andersson (vad gör hon där?) och Svante Weyler (vem är det?). Har alltid gillat panelen – den är en trevig avslutning på måndagsmorgonen innan det bär iväg till ny arbetsvecka. Men nu har den börjat bli jävligt grund. Sporttugget hamnar på en skamligt låg och populistisk nivå, främst personifierad av Chris Härenstam (som är så bred och således grund en sportjournalist någonsin kan bli). Känns ungefär som när man sitter och smyglyssnar på hur övriga kontoret snackar huliganism – man blir lite less och orkar liksom inte ta diskussionen. Man slutar lyssna.

3 Juni 2009 av Daniel Olemyr - 11 kommentarer

Sol Invictus vill utnyttja medlemsmakten

I ett blogginlägg hos Sol Invictus hamnar vi hastigt och lustigt dryga halvåret tillbaka i tiden – närmare bestämt den 10:e november då Rikard Norling med följe sparkades ut ur föreningen.

Sol Invictus menar att vi supportrar måste dra lärdom av det som hände. Lösningen? Medlemmarnas makt måste ställas på sin spets. Man skriver bland annat:

Men för att undvika att sånt här kan upprepas i framtiden och för att stärka klubben är det viktigt att vi alla blir medlemmar i AIK! Som medlemmar äger vi klubben (AIK FF äger en majoritet av rösterna i AIK Fotboll AB) och det är därmed inte svårare än så att styrelsen måste göra exakt så som vi medlemmar önskar. Vi har makten, och det är dags att vi börjar utnyttja den.

Till att börja med. Jag är en stor förespråkare för den föreningsdemokrati som råder i svenska idrottsklubbar, men är också av åsikten av medlemsmakten ska utnyttjas med försiktighet och endast vid strategiskt viktiga beslut. Arenafrågan är ett lysande exempel på det senare. Men medlemmarna (vilket i det här fallet i princip kan likställas med det fåtal som också är medlemmar i dom organiserade supportergrupperna) ska inte styra över sportsliga eller ekonomiska beslut.

Jag ser några viktiga nackdelar:

-    Risk att supportrarna får en alldeles för stor roll i den sportsliga verksamheten. Supportrar är supportrar och saknar i regel sportslig kompetens. Supportrar ska inte styra över vilka som blir kvar respektive lämnar klubben.
-    Risk för långdragna beslutsprocesser. Supportrarna riskerar att bakbinda styrelsen att agera kortsiktigt om man utnyttjar sin medlemsmakt på fel sätt.

Utöver det. Supportergrupperna gör givetvis rätt som gör anspråk på större makt i klubben och deras jobb bidrar till gott för alla oss supportrar. Men de har en romantiserande (eller väldigt medveten…) bild av beteendet hos en ”vanlig” medlem i AIK Fotboll. Däremot skulle de kunna bidra till en ännu starkare, och därigenom mer verklighetsförankrad föreningsdemokrati som sträcker sig bortom deras egna agendor… om de lärde sig att kommunicera bättre. Tyvärr tycks de alltjämt utifrån primärt verka bakom stängda dörrar (och till viss mån i en grupp för inbördes beundran).

Därför blir jag konfunderad: Innebär supportergruppernas ökade inflytande och makt i klubben att den framöver tillhör en förhållandevis liten skara organiserade supportrar – en skara som inte överhuvudtaget klarar av att informera och kommunicera med andra supportrar om vilka frågor de driver och vad de vill uppnå (exkluderat Gnagarforum)? Är detta vad de kallar en demokratisk process? Den skulle såklart kunna vara så mycket mer.

Därför – en uppmaning till supportergrupperna: Jag tror inte att det räcker att man säger till folk att bli medlemmar i AIK. Jag tror att man måste uppmana till dialog. Bygg om era sajter till platser för debatt, informera om er verksamhet, och vad som sägs i era möten med AIK (utöver intetsägande mötesprotokoll), driv frågor tillsammans med andra supportrar och våga vara mer offentliga. Nätet är en utmärkt plattform. Ni har verktygen för att skapa en verklig AIK-demokrati som går bortom det hundratal som går på medlemsmöten – gör det!

Sol Invictus kan ju börja med att släppa på kommentarer på sin blogg.

2 Juni 2009 av Daniel Olemyr - Inga kommentarer

AIK-veckan, v.22

Vårsäsongen är alltså till ändå. Sedan derbyt i torsdags har det varit gott om solfyllda dagar att samla tankarna. Därav har aktiviteten på bloggen varit ganska låg. Nu väntar en spännande månad med tre AIK-spelare i U21-EM och antagligen ett gäng spelare både in och ut. Men vi tänkte börja med att sammanfatta veckan som varit.

Mot bakgrund av att vi har en derbyseger i ryggen och väl godkända 22 poäng inför omstarten känns det som en evighet sen. Men bara åtta dagar har gått sedan AIK presterade säsongens sämsta insats mot Gefle. 0-1-förlusten hade kunnat vara betydligt större och matchen symboliserade vad laget har symboliserat under första delen av säsongen – avsaknad av trygghet och stabilitet. Med fler spelare tillbaka efter uppehållet och gnuggande av offensiven borde kunna leda till ett stabilare AIK i höst. Ett AIK som liknar det vi såg i 70 minuter mot Hammarby, men med mer spets och som orkar spela med energi hela matcherna igenom.

Precis som vanligt riktades stora delar av matchbevakningen efter derbyt mot läktaren. Med all rätt givetvis. Vad som däremot är konstigt är varför kvällspressen inte skrev en rad om alla kravaller i samband med CL-finalen dagen innan. Objektiva journalister existerar bara i sinnesvärlden hos dom som kallar sig objektiva journalister.

AIK deklarerade redan dagen efter att supportrar ska stängas av. Polisen kritiserades för sitt tafatta agerande i samband med kastningen, men gav på så sätt också kamerorna tydliga bildsekvenser. Att stänga av – om viljan finns där – borde inte vara något större problem.

Annela Yderberg tycks ha klivit ur den anonyma tillvaron i samband med att VD-rollen blev permanent. I veckan intervjuades hon av City och gav som vanligt ett gediget intryck.

Rikard Norling är på banan igen och spelar fotboll i min, tillika Johan Mjällbys, moderklubb IK Bele (numera Bele Barkarby). Rikard lever antagligen gott på lönen som AIK fortfarande pumpar ut varje månad och lär inte ens ta i ett tränarjobb med tång under 2009. Är man skeptisk kan man konstatera att Norling vägrar ta ett nytt jobb och istället bidrar till att urkalkar ekonomin i klubben han påstår sig älska…

Mer supportrar, polis och huliganism. Gefle Dagblad skriver ett läsvärt reportage i samband med att AIK och klubbens supportrar var på besök. Det hela fick ett lyckligt slut, bortsett från resultatet i matchen. Men artikeln gör mig konfunderad över att Black Army inte vill rycka tag i sitt varumärkesarbete utan helt enkelt tycks acceptera att man gång på gång likställs med ”dem som ställer till bråk”.

Obolo och Ortiz har tydligen utsetts till ”pressens derbylirare” (hmm…). I min bok dessutom, med ganska god marginal, till vårens AIK-lirare. Möjligen tillsammans med Markus Jonsson.

Apropå Jonsson så talar mycket för att han lämnar redan i sommar. Gissar att förhandlingarna har strandat och att AIK behöver agera snabbt för att få till en övergång innan kontraktet löper ut. Eftersom Jonsson är truppens enda högerback måste han givetvis ersättas. Martin Loretnzon sägs vara på väg in – det säger mig ingenting. Mer än att vi skiftar en av Allsvenskans bästa högerbackar mot en Superettan-back. Å andra sidan har vi lyckats med förvärv från lägre divisioner tidigare.

Till sist – veckans arenafrågan. Det ledde till en hel del ståhej när AIK deklarerade att Råsunda var ett alternativ. Sedermera tillkännagavs att PEAB redan köpt marken av SvFF. Vad som stämmer och inte i den här frågan vågar jag inte spekulera i – däremot är jag relativt, till och med mycket, säker på att Råsunda-alternativet är ett spel för galleriet.

15 Maj 2009 av Daniel Olemyr - 2 kommentarer

Naiva supportrar och en ny sväng i arenafrågan

Två saker.

1. Arenafrågan fick lite ny fart igår efter den här artikeln i Idrottens Affärer. Vad artikelförfattaren tänkte med när han valde att publicera utan att kontakta företrädare för varken AIK, arenakommittén eller Black Army (vilka nämns i artikeln) kan man undra. Rubriksättningen är vedervärdig.  Victor Capel, ordförande i Black Army och representant i arenakommittén kommenterar på Gnagarforum, apropå att man påstås ha kommit framåt med Arenabolaget:

Dom har lovat oss kombiläktare och svartgula flaggor på gatan utanför, typ. Man har även, fyra år senare, lyckats få fram konceptbilder på hur arenan ser ut utifrån som ”AIK-fierad”. Det kostade säkert 10 000 kronor på en budget om över tre miljarder kronor. Om det är ”att gå framåt” så har Albinsson inte samma referensramar som andra. [...] AIK är inte nära att skriva några avtal med någon. Det är the bottom line iallafall. Att man börjar bygga den 5:e juni spelar inte någon roll.

2. Sol Invictus kommenterar det preliminära spelschemat efter sommaruppehållet på sin temporära hemsida. Ibland blir jag nästan irriterad över vilket naivt släkte människor fotbollssupportrar ändå verkar vara. Om man vill påverka på riktigt fungerar det inte att leva i en supportervärld och på samma gång glömma bort periferin. Sol Invictus skriver:

Det är också orimligt att polisen får diktera så mycket när det gäller två uppenbara lågriskmatcher. Låt oss få bättre möjligheter att skapa festinramning runt om i landet, sjunga Gnaget till seger och i detta fall också ge Häcken möjlighet att tjäna mer pengar då en söndagsmatch förmodligen skulle locka flera hundra fler AIK:are. Visst arbete börjar ge frukt, men det krävs fortfarande att Fotbollssverige börjar tänka om och ger klubbarna och publiken chansen att bestämma hur de själva vill ha det, utan för stor inblandning av kommersiellt sinnade TV-bolag, nojiga poliser eller sensationslystna tidningsredaktioner.

För det första. Att polisen dikterar villkoren har vi bara oss själva att skylla för. Jag håller med om att supportrarna borde ges ansvar, men är ändå så pass nyanserad att jag förstår varför det inte sker. För det andra. Utan kommersiella intressen såsom TV-bolag och tidningar skulle de allsvenska klubbarna gå under ganska snabbt. Och marginalpubliken skulle aldrig hitta till de egna arenorna.

Kontentan – sluta ställ er i motsatsförhållande till parter som vi är beroende av för att lösa problemen. Leta konstruktiva och involverande lösningar.

7 April 2009 av Daniel Olemyr - Inga kommentarer

AIK-veckan, v. 14

Några dagar senare än vanligt är det dags att sammanfatta förra veckans AIK-nyheter. En vecka fylld av förväntan kulminerade på söndag eftermiddag när AIK besegrade Halmstad med 1-0 i årets första match. En match som inte bjöd på någon sambafotboll, men som lovar mer inför framtiden.

Antar att de flesta som läser den här bloggen redan har läst en och annan matchartikel, där nästan all fokus hamnar på Özkan och Mutumba. Kul! Inte minst med tanke på Jan Majlards krönika dagarna innan premiären, där det spekulerades i om Stahre skulle våga satsa på dessa kreativa herrar. Själv väljer jag att fokusera på tyckandet efter matchen, vilket känns mer intressant såhär i upptakten på säsongen.

Johan Esk väljer främst att föra ett resonemang om AIK:s supporterflirt (#1) som jag inte riktigt förstår. Om matchen skriver han att AIK saknar en spelare ”som är så målkåt att det spränger i hela kroppen”. Inte minst sedan Obolo lät sin nya offensiva utgångspunkt lysa med sin frånvaro. Mattias Gurestam På Stockholm City drar samma slutsats, precis som Erik Niva på Aftonbladet.

AIK:s defensiv såg stabil ut i söndags, om än det är svårt att avgöra om det var AIK som var bra eller Halmstad som var uddlösa. Mattias Lühr såg dock samma potential i Jos Hooiveld likt de som har varit på Skytteholm i vinter. Robert Laul valde dock att inte sälla sig till skaran av imponerade.

Flera spelare figurerar i vanlig ordning i tidningarna förra veckan. DN gjorde ett reportage om Örlund som hastigt blev nummer ett igen. Många tyckte att Örlund såg darrig ut i söndags – jag tycker han gjorde en fullt godkänd insats.

Sundsvalls Tidning verkar ha satt specialbevakning på traktens stora fotbollshopp Pontus Engblom. Den här veckan bjuder man på en lång och bra intervju med denne, som dock hamnade utanför truppen mot Halmstad. Gissar att det är först och främst matcher med Väsby som gäller i år.

Bojan skrivs det om flera gånger varje vecka och förra veckan var inget undantag. Jag undrar hur många artiklar jag har läst om att han snart är tillbaka och kör 100 %? Här snackar Stahre om Bojan och hur han kommer att bidra till konkurrenssituationen. Här säger Bojan att han närmar sig full form.

Bakgrunden till Kevin Walkers märkliga skada uppdagades också förra veckan – blodförgiftning löd förklaringen. Och när man läser den här artikeln (som visserligen tillhör den här veckan, jag gör ett undantag) förstår man varför AIK har uttryckt att man vill vara försiktiga med Kevin och att det lär dröja innan han är tillbaka för fullt.

Wiltons övergång till Malmö FF förra veckan gav upphov till att många arga röster höjdes, inte minst på GF. Just den diskussionen har många avhandlat innan mig så jag släpper helt enkelt den för nu. Återstår att se om den blossar upp på nytt när MFF besöker Råsunda den 16:e april..

AIK offentliggjorde i veckan att supportrarna föräras med nummer 1 och att detta nummer inte kommer att bäras av någon spelare i framtiden. Till detta tillkom en jäkligt snygg film, en stor matchtröja som skänktes innan spelarentrén i söndags och en supporter på samtliga truppfoton inför årets matcher på Råsunda. Det sista hade man kunnat skippa.

Jonas Arnesen skriver mycket intressant om publikparadoxen och huliganproblemen. 2009 är ett ödesår för svenska klubbar, dels ekonomiskt men också när det gäller förändringsarbete. Jag har skrivit det förut: det ska bli spännande att följa vilken skillnad Supporterunionen tillsammans med Bosse Johansson kommer att utgöra. Ur artikeln:

Med större makt följer också ökat ansvar för supportrarna. Nu kan de inte längre skrika ”avgå” från läktarplats, och inställningen ”vi-mot-dem” som präglat attityden hos många supportergrupper mot egna klubben är inte längre lika gångbart.

Nu handlar det om självsanering för att rensa ut huliganer som förstör från supportrarna som stödjer.

Lyckas inte det riskerar både Supporterunionen och de enskilda klubbarnas supporterorganisationer att tvingas leva med att mannen på gatan även fortsättningsvis sätter likhetstecken mellan begreppen supporter och huligan – hur oriktig jämförelsen än är.

Och inte att förglömma. Att även media fortsättningsvis gör samma sak. Hur oriktig jämförelsen än är eller hur lite verklighetsförankring krigsrubrikerna än har. Lars-Åke Lagrell tror dock inte att 2009 blir ett så mörkt, lågkonjunktursdrabbat fotbollsår som många misstänker.

Nu i veckan väntar träningsmatch för AIK på torsdag mot samarbetsklubben Akropolis innan Stahre plockar ut den trupp som ska åka till Kalmar och Fredrikskans för att matcha mot svenska mästarna på annandag påsk. Jag hade planerat att ta mig ner till Kalmar men skräms bort av att matchen startar först 20.00 (på en helgdag!). Helt i linje med förbundets profetia antar jag…

31 Mars 2009 av Daniel Olemyr - 2 kommentarer

AIK förärar supportrarna nummer 1

AIK offentliggör idag att man skänker tröja nummer 1 till supportrarna. Detta innebär att numret aldrig mer kommer att bäras av någon spelare. Björn Wesström till aikfotboll.se:

Många klubbar talar om sina supportrar som spelare nummer tolv. Vi inom AIK har aldrig känt oss riktigt bekväma med det. Vår publik är mycket viktigare än så, de är grunden för hela verksamheten, därför skänker vi tröja nummer 1 till dem.

Även om AIK-publiken har fått tröjor av AIK förut känns det mer speciellt den här gången. Ett kvitto på att vår passion uppskattas. Men också ett kvitto på att klubb och supportrar närmar sig varandra på nytt. Och att ambitionen är att det ska förbli så för all framtid.

Känslorna svallar lätt över just nu. Man har så fruktansvärt mycket spretande nervös laddning i kroppen sista dagarna fram till premiär. Sådana här små initiativ får kroppen att skaka av förväntan. Och ögonen att vattnas lite grann.

3 Mars 2009 av Daniel Olemyr - Inga kommentarer

Motioner inför årsmöte i AIK FF den 16:e mars

Jag har läst igenom motionerna inför föreningsmötet den 16:e mars och gör en kortare sammanfattning nedan. Motionerna speglar väl de områden som har diskuterats på senare tid och innehåller flera vettiga förslag. Förutom arenafrågan och 51%-regeln avhandlas även, AIK:s hemvist, SFSU:s relation till SEF och informationsrutiner när det gäller föreningen kontakt med SEF, kostnader för bortasupportrar, pyroteknik, ståplatsfrågan.

Fortsätt läsa…

27 Januari 2009 av Daniel Olemyr - Inga kommentarer

Att be om hjälp..

Supportrar påpekar ofta och gärna sitt engagemang till klubben de älskar. Att man mer än gärna ställer sitt kunnande till förfogande när klubben kallar. Och det är viktigt. För även om idrottsverksamhet på AIK-nivå numera drivs på ett mer eller mindre professionellt sätt krävs det alltjämt ideella insatser.

I AIK:s fall har man traditionellt varit dåliga på att plocka upp och utnyttja allt kunnande som finns i supporterled. Be om hjälp helt enkelt. Å andra sidan – kan det vara så att vi supportrar snackar jäkligt mycket?

För så låter det när man hör sig för med företrädare för klubben. Deras erfarenhet: istället för att ta kontakt med AIK direkt och berätta om sina webbkunskaper konstaterar man bittert på GF att den nya hemsidan ser för jäkligt ut.

Men ansvaret för att faktiskt plocka upp supportrar som kan och vill hjälpa till ligger ändå på AIK. Jag tror inte på att luta sig tillbaka och vänta. Det handlar helt enkelt om att vara proaktiv. Alltså..

.. några korta tips till AIK när hjälp är behövlig:

- Ha som standard allt alltid kontrollera om hjälp går att hitta bland supportrarna.
- Sätt ihop en kravprofil/uppdragsbeskrivning – genom att klargöra exakt vad det är ni behöver hjälp med är det lättare att bedöma om man är rätt man/kvinna.
- Basunera ut budskapet
- Svara alla intresserade och spara dem som kontakter – de kan komma till nytta i framtiden
- Följ upp de som är intressanta. Om de inte kan göra jobbet gratis kanske de kan gör det rabatterat.

Charlee Mian ber om hjälp på Blackbeat. Han har planer på att utveckla bloggkonceptet och jag tror det är en strålande idé. Jag har meddelat Charlee att jag kan hjälpa till om han behöver hjälp – gör det du också!

« Tidigare inlägg