27 Juli 2009 av Daniel Olemyr - 4 kommentarer

Game day: AIK-GAIS

Full fart framåt, snabba spelvändningar, massor av folk som fyllde på in i straffområdet, djupledslöpningar, ständig rörelse, snabba tankar och hårda precisa inlägg. Elfsborg borde ha dödat gårdagens match mot antagonisterna redan efter 45 minuter, men låg mirakulöst nog under med 0-1 när domaren blåste av den första halvleken. Trots oskärpa och nonchalanta avslut – Elfsborgs näst intill magiska första halvlek igår får det att vattnas i munnen på oss AIK:are som har väntat länge på att det offensiva spelet ska släppa. När AIK tar emot GAIS på Råsunda ikväll gör man det med ett hårt skade- och avstängningsdrabbat mittfält. Inte mycket talar för att målen kommer att trilla in ikväll heller, samtidigt som tre poäng måste bärgas för fortsatt kontakt med Elfsborg i toppen.

Gabriel Özkan och Martin Mutumba är skadade. Jorge Ortiz och Kenny Pavey avstängda. På högerkanten ser det alltså tunt ut och mycket talar för att Viktor Lundberg är en startman ikväll, samtidigt som CH Jagne flyttas upp på topp. Det ger föjande startelva

DÖ – MJ, PK, JH, NJ – VL, DJ, DT, BJ – IO, SJ.

Att GAIS på inget sätt är ett ofarligt lag stod med all tydlighet klart efter matchen för en vecka sedan. Då misslyckades AIK med att plocka undan ytan mellan försvarslinje och mittfällt, vilket gav Romarinho och Wanderson utrymme att vända upp och hota AIK rättvända. Den ytan måste hemmalaget lyckas döda idag om Örlund ska kunna inkassera ytterligare en nolla.

Offensivt vill jag se ett AIK som öser på med mycket folk, som är aggressiva och som vågar gå rakt på mål. Mot bakgrund av Özkans tidigare prestationer den här säsongen är det knappast en spelare jag kommer sakna idag. Är övertygad om att Lundberg har kapacitet att göra ett bättre jobb på högerkanten och hoppas att han vågar lossa bössan när tillfälle ges.

Senast jag var på Råsunda var den 28:e maj när AIK slog Hammarby. Det ska bli fantastiskt att få komma dit igen. Prognosen säger 20 grader, växlande molnighet och 15 000 på läktarna. Nu kör vi!

12 Maj 2009 av Tommy Cronebäck - 5 kommentarer

Jämförelsevis

Att jämföra ligger i människans natur. Allt som går att jämföra jämförs – inte minst av medierna.

Den jämförelsenojan som jag syftar på i synnerhet är den ack så aktuella frågan om det hårda matchandet som varit i Allsvenskan i år och förra året. Eller förresten, är det verkligen så hårt?

Många är de, journalisterna, som skriver om hur dåligt tränade spelare i allsvenskan är, då de inte klarar av att spela två matcher i veckan.  Sedan drar de sin jämförelse med Premier League där det minsann spelas minst två matcher i veckan hela tiden och där verkar ingen klaga?

Jo, det klagas precis lika mycket på andra sidan sundet, men medierna är antagligen ganska trötta på att ta upp det. Sedan kanske man även skall kika på vilken sorts matcher det är som spelas. Jag tar gärna emot tips om ni kan hitta en enda liga i Europa som spelar två ligamatcher i veckan!

Det är väl så att man skall vara konsekvent i sitt jämförande. Därför kommer här en härlig bakläxa till våra journalister. Jämförelse ett; storlek på trupp, jämförelse två; ekonomiska möjligheter att ha en stor trupp, jämförelse tre; cupmatch kontra ligamatch. Har man efter dessa genomgångar fortfarande kommit fram till att svenska spelare är veka och för dåligt tränade, så tror jag att det är dags att byta jobb.

Allsvenskan i år är jämn och baserad på tur. De lag som haft turen att undgå skador på viktiga spelar klarar sig bättre än lag som haft oturen att få dessa kuggar i laget skadade, visserligen så är poängen något ojämnt fördelade, speciellt till oss AIK:ares fördel. Men det som kvarstår är att de lag som har sina spelare hela spelar en bättre fotboll, med undantag för Djurgården och Hammarby som inte har så många bra spelare.

Min slutledning som amatörvetare är därför att vi i Sverige bör återgå till söndagsmatcher en gång i veckan, där undantag kan göras för derby- och högriskmatcher. Skippa de två månaders uppehåll som läggs varje sommar och se för fanken till att vi har spelbara planer redan i början på mars.

Svensk fotboll mår dåligt och det blir inte bättre av att man försöker trycka in fler matcher på kortare tid.

För svensk fotbolls framtid! Ge publiken tid, söndagsmatcher och bättre underhållning, då kommer de tillbaka!

11 Maj 2009 av Daniel Olemyr - Inga kommentarer

AIK-veckan, v.19

Ytterligare en vecka att lägga till handlingarna. Tiden går fort när de soliga månaderna tar vid och nu är det bara fyra matcher kvar innan det långa EM-uppehållet. Fyra riktigt tuffa matcher, varav två derbyn, förmodade tabellettan Elfsborg och Gefle på Strömvallens konstgräs.

Förra veckan lyckades AIK skrapa ihop tre poäng av sex möjliga vilket innebär att laget har fortsatt tätkontakt. Därmed inte sagt att allt är frid och fröjd på Karlberg. Spelet lämnar alltjämt mer att önska och ständigt skadehelvete är mer regel än undantag i AIK. Inför tisdagens möte med Trelleborg saknades två målvakter, två mittbackar, tre mittfältare och två anfallare. Givetvis infann sig Gabriel Özkan i ledet av skadade och på vissa håll viskas det om att den mannens huvud inte är vad det borde.

Matchen slutade med förlust efter AIK:s sämsta insats såhär långt på säsongen. Bank kunde inte minnas när han såg ett så svagt passande AIK senast. Ändå borde man ha fått med sig ett oavgjort resultat vilket avslöjar att heller inte hemmalaget spelade bländande fotboll på Vångavallen. Förlusten gav mediavinkeln ”Skånespöket” vatten på kvarn men jag säger som Stahre:

Vi skiter i var lagen kommer i från. De kan komma uppifrån eller nerifrån, från höger eller vänster.

Redan dagen efter förlusten tyckte skadeguden att AIK inte straffats tillräckligt och såg till att Miran Burgic missar resten av vårsäsongen.

I vanlig ordning var det bara de närmast sörjande som inställde sig på Vångavallen – Trelleborg har aldrig varit ett publiklag. Publiktillströmningen som har präglat Allsvenskan på 2000-talet har andra lag stått för. Men nu kanske det snart är slut på det roliga?

Det har varit tunnsått på spelarporträtt i veckan och i brist på annat får vi lyfta upp Bernt Hulskers succéstart i Tippeligan. För egen del hade jag stora tvivel på Hulskers kapacitet som fotbollsspelare. Men sett till vad han presterat i Norge sedan han lämnade AIK kan man kort konstatera att misslyckandet i Stockholm snarare berodde på att AIK:s sätt att spela inte var kompatibelt med norrmannens.

Åter till det tråkiga. Delårsapporten som släpptes i mitten av förra veckan var ingen munter läsning, om än verkliga indikationer syns först i kommande rapporter. Olof Lundh tar ifrån tårna och får fram ett KRIS. Han gör poänger – AIK kommer att tvingas sälja innan man värvar nytt. Men någon kris vill jag inte kalla det än så länge. Den nya organisationen behöver tid och Annela Yderberg har bara varit VD i några månader.

Förra veckan skulle komma krönas i positivt tecken. Det var upplagt för en trevlig fotbollseftermiddag i vårsolen i lördags. Stahre satte huvudet på spiken och konstaterade nonchalant att vi löser våra offensiva problem genom att göra mål. Banala, nästan provocerande uttalanden gentemot media hör vi fler och fler ur Stahres mun… det gillar jag.

AIK vann matchen mot Häcken och Helsingsborgs Dagblad spann vidare på den geografiska vinkeln. Övriga nyhetsmedier valde att hänga upp sina artiklar på offside-kroken.

För egen del vill jag bara tillägga att Jagne gjorde ett fantastiskt mål, att Obolo spelade fantastisk targetfotboll och att AIK-publiken hade annat för sig en solig vårdag. Den ursprungliga siffran reviderades visserligen från dryga 8000 till dryga 10000, men det botar knappast min oro för publikframtiden. I övrigt var matchen som sådan intetsägande.

23 Februari 2009 av Daniel Olemyr - Inga kommentarer

AIK-veckan, v.8

Varje vecka, till och med i kalla februari, skrivs det spaltmeter om AIK. AIK engagerar och AIK säljer. Och det är inte så jäkla lätt att hinna med och vara totalt uppdaterad vecka ut och vecka in. Därför satsar AIK-bloggen på ett smörgåsbord av veckans nyheter.

Välkommen till ”AIK-veckan” – precis som namnet avslöjar handlar det om några korta rader kring veckan som gick. Trots att premiärinlägget publiceras på en måndag är tanken framöver att motsvarigheterna till det här inlägget ska ligga uppe söndag kväll. Återkoppla gärna på upplägget!

Två träningsmatcher har avverkats i veckan. Den första spelades i tisdags mot Syrianska. Jag satt utan handskar och antecknade på ett iskallt Skytteholm. Okej första halvlek, näst intill outhärdlig andra. Matchrapporten läser ni här.

Den andra matchen spelades mot Örebro i lördags. En småtrevlig tillställning på ett stundtals vårlikt Skytteholm. AIK bjöd på riktigt bra februarifotboll och Christoffer Roghult åkte hem och skrev en minst lika bra matchrapport. Det har sagts förut, men tåls att sägas igen. Kevin Walker får ett genombrott i år, men är nog något år för ung för att ha en rimlig chans på U21-EM-truppen till sommarn. Om Walker mot förmodan lyckas knipa en plats finns han inte när AIK möter Peking den 27:e juni på Hallsta IP i Hallstavik. Dessutom blev det klart att AIK förlägger säsongens andra läger i Spanien, 15-21 mars.

Mål (framåt i synnerhet) har det varit ganska gott om i upptakten av Stahre/Wesström-eran.. Men mellan åren 1999-2009 har AIK varit Nordens målsnålaste lag enligt sportal.se.

Flera av spelarna i truppen har figurerat i både positiva och negativa mediesammanhang i veckan. Sundsvalls Tidning noterade att Pontus Engblom gjorde sitt första mål i AIK-tröjan. Dagens Nyheter är också observanta när de skriver om Jos Hooiveld och sagan om holländare i Finland till publikfavorit i Sveriges största supporterskara efter bara fyra träningsmatcher. Måste vara nytt rekord! Å andra sidan förtjänar holländaren lovorden och verkar vara precis den trygga ledarfiguren som AIK har saknat de sista åren. Daniel Tjernström har spelat sparsamt i säsongsupptakten men kan glädja sig åt att Expressens Mattias Lühr tycker att han är Allsvenskans hårdaste spelare:

Kan få benet halvt avsparkat i en närkamp, men ändå skakar han hand med killen som gjorde det sekunderna senare – och sen halta på i ytterligare tio minuter. Men aldrig nåt gnäll. Aldrig. Det går över, och går det inte över så gör det väl inte det. Tjernström är en spelare som aldrig säger sig ha uppfattat turbulensen och förändringarna som skakat AIK under alla hans år i klubben. Jag vet inte exakt vad det säger, men det säger ändå en hel del om Daniel Tjernström. Det är på planen det avgörs, liksom.

Måvaktssituationen är alltjämt osäker – att Daniel Örlund startade i lördags talar för att det är helt jämt mellan honom och Manooja, som lovar att kriga om förstaplatsen. Niclas Bergh är ute ur bilden (om han ens fanns med innan) sedan han åkte på en olycklig skada på träning i veckan. Synd för Bergh, som antagligen hade hoppats på utlåning eller försäljning innan säsongsstart.

Apropå skador. Ortiz borde vara tillbaka i full träning under kommande vecka, medan Bojan har en bit kvar till full körning. Men vem saknar Bojan på planen efter flera uppvisningar på kanterna av Saleh, Özkan och Mutumba?

Arenafrågan är fortsatt het, givetvis. I början av veckan klubbades detaljplanen av Swedbank Arena och bygget kan nu starta, om än oppositionen i Solna stad inte verkar nöjda med insynen i projektet.

Frank Ågren valdes till ordförande i SFSU. Agendan för organisationen beskrivs såhär:

Det finns en ganska lång lista med saker vi kommer att arbeta med, men vi kommer främst att fokusera på lite större saker: Förändring av Elitmanualen, Huliganlagen, 51%-spärren, publikservice, säkerhet, arenastandard, ståplats, pyroteknik… Ja, som sagt, det finns en rätt lång lista med saker som vi anser är viktiga att lyfta fram och förändra.

Det blir spännande att följa SFSU:s arbete. Inte minst därför att SvFF tvingas sätta på hörapparaterna och börja lyssna på supportrarna – annars väntar ännu större trovärdighetsproblem än innan.

Apropå problem. Den förre storägaren i AIK, Berth Milton, har efter tio års utredning vid Skatteverket bestämts betalningsskyldig till den nätta summan av 865 miljoner kronor.

Till slut. Glenn Hysén tippar Allsvenskan i Expressen och tror att hjärteklubben i blått och vitt har en bra chans att kamma hem titeln i år. Om AIK säger Hysén:

- Jag tror inte att de kommer att vara med och slåss i den absoluta toppen redan i år. Men att satsa på egna spelare är rätt på sikt. De har köpt och sålt massor för skojs skull i princip. Orkar de ta ett år som mittenlag kan det vara en riktigt bra satsning långsiktigt.