5 Augusti 2009 av Daniel Olemyr - 3 kommentarer

13 matcher kvar – ett räkneexempel

Precis som jag skrev i mitt tidigare inlägg har vi hamnat i en situation där vi kan tillåta oss drömma. Och mot bakgrund av det kan jag inte, om än det är en oerhört meningslös syssla, undvika att räkna på hur en eventuell poängskörd skulle kunna se ut när sista matchen mot Göteborg är spelad och säsongen över.

Inför den 18:e omgången ifjol hade AIK skrapat ihop 28 poäng. Under resterande 13 matcher lyckades laget samla ihop ytterligare 17 poäng vilket gav en slutlig poängskörd på 45 poäng och en femteplats i tabellen.

Det kan man ha i åtanke innan avhandlingen av de 13 matcher vi har kvar säsongen 2009:

2009-08-08    AIK – IF Brommapojkarna
2009-08-17     Halmstads BK – AIK
2009-08-22    AIK – Kalmar FF
2009-08-29    AIK – Trelleborgs FF
2009-09-14     BK Häcken – AIK
2009-09-21     AIK – Örgryte IS
2009-09-24    Helsingborgs IF – AIK
2009-09-28    AIK – Djurgårdens IF
2009-10-04     IF Elfsborg – AIK
2009-10-19     AIK – Gefle IF
2009-10-25    Hammarby IF – AIK
2009-10-28    AIK – Örebro SK
2009-11-01     IFK Göteborg – AIK

Såhär långt har vi spelat in 31 poäng under den här säsongen. Vi behöver alltså 14 poäng till på 13 matcher för att tangera fjolårets poängskörd. Skrattretande vid första anblicken, men rika av erfarenhet ifrån tidigare år vet vi att det svänger snabbt i världens jämnaste serie. I nuläget känns det dock troligt att AIK:s säsong 2009 rent poängmässigt blir bättre än den 2008.

Låt oss börja med att avhandla resterande hemmamatcher. Vi antar att AIK tar full pott mot Brommapojkarna, Trelleborg, Djurgården, Örgryte och spelar kryss mot Kalmar, Gefle och Örebro. Det ger oss 12 + 3 = 15 poäng från Råsunda.

Bortamatcherna då. Här ser det onekligen lite klurigare ut. Anta att vi vinner mot Häcken, spelar oavgjort mot Halmstad, Hammarby och Göteborg samt förlorar mot Helsingborg och Elfsborg så har vi 3 + 3 = 6 poäng med oss från resterande bortamatcher.

Det ger oss totalt 21 poäng på resterande 13 matcher vilket skulle innebära följande sluttabell, med nuläget inom parantes:

AIK 30  14 10 6 52 (17 9 4 4 31)

Ifjol hade poängskörden 52 inte ens räckt till en fjärdeplats och dessutom inneburit en mellanskillnad på hela 12 poäng upp till segrande Kalmar FF. Slutsatsen om det resterande spelschemat är given; om AIK faktiskt ska utmana om guldet kommer det att krävas att vi vinner i princip allt på Råsunda.  Så tuffa känns resterande bortaschema, om än matchen mot Hammarby faktiskt är att betrakta som en hemmamatch (och således en match vi har mycket bra chanser att vinna, men vinner vi verkligen alla derbyn i år?). Att det är ”enklare” motstånd kvar hemma och svårare borta skulle också kunna förklara varför AIK placerar sig i mitten i hemmatabellen och högt i bortatabellen efter 17 omgångar. Hursom, viktigare än poäng är placering och eftersom det tycks vara fem topplag i år, gentemot fyra (med två i särklass) i fjol, borde 52 poäng räcka till en fjärdeplats 2009. Det skulle också innebära att AIK uppnår målet med den här säsongen.

12 Maj 2009 av Tommy Cronebäck - 5 kommentarer

Jämförelsevis

Att jämföra ligger i människans natur. Allt som går att jämföra jämförs – inte minst av medierna.

Den jämförelsenojan som jag syftar på i synnerhet är den ack så aktuella frågan om det hårda matchandet som varit i Allsvenskan i år och förra året. Eller förresten, är det verkligen så hårt?

Många är de, journalisterna, som skriver om hur dåligt tränade spelare i allsvenskan är, då de inte klarar av att spela två matcher i veckan.  Sedan drar de sin jämförelse med Premier League där det minsann spelas minst två matcher i veckan hela tiden och där verkar ingen klaga?

Jo, det klagas precis lika mycket på andra sidan sundet, men medierna är antagligen ganska trötta på att ta upp det. Sedan kanske man även skall kika på vilken sorts matcher det är som spelas. Jag tar gärna emot tips om ni kan hitta en enda liga i Europa som spelar två ligamatcher i veckan!

Det är väl så att man skall vara konsekvent i sitt jämförande. Därför kommer här en härlig bakläxa till våra journalister. Jämförelse ett; storlek på trupp, jämförelse två; ekonomiska möjligheter att ha en stor trupp, jämförelse tre; cupmatch kontra ligamatch. Har man efter dessa genomgångar fortfarande kommit fram till att svenska spelare är veka och för dåligt tränade, så tror jag att det är dags att byta jobb.

Allsvenskan i år är jämn och baserad på tur. De lag som haft turen att undgå skador på viktiga spelar klarar sig bättre än lag som haft oturen att få dessa kuggar i laget skadade, visserligen så är poängen något ojämnt fördelade, speciellt till oss AIK:ares fördel. Men det som kvarstår är att de lag som har sina spelare hela spelar en bättre fotboll, med undantag för Djurgården och Hammarby som inte har så många bra spelare.

Min slutledning som amatörvetare är därför att vi i Sverige bör återgå till söndagsmatcher en gång i veckan, där undantag kan göras för derby- och högriskmatcher. Skippa de två månaders uppehåll som läggs varje sommar och se för fanken till att vi har spelbara planer redan i början på mars.

Svensk fotboll mår dåligt och det blir inte bättre av att man försöker trycka in fler matcher på kortare tid.

För svensk fotbolls framtid! Ge publiken tid, söndagsmatcher och bättre underhållning, då kommer de tillbaka!