GAIS – Gnaget eller Gnaget - Rövhökar/Almtuna eller Gefle - Gnaget eller Gnaget – Lakers. Det, mina damer och herrar, är den förbannade frågan vi Gnagare tvingas ställa oss.
Den 29/3 så har vi den första fotboll/hockey krocken och den andra går av stapeln den 11/4. Hur hockeyförbundet lyckats vara så förbannat klantigt och ignorant övergår mitt förstånd. Det fanns liksom bara ett lag att hålla reda på för att undvika en krock mellan två representationslag från samma förening i sveriges två största publiksporter. This is the fucking Allsvenskan och Kvalserien, please take your responsibility. Fortsätt läsa…
Har inte skrivit på ett tag och man sulle kunna tro att det beror på att jag har haft fullt upp med att kolla på OS som slutade i dagarna men så är det absolut inte. Har helt enkelt haft fullt upp med annat, som att hålla full koll på allt som händer i Gnaget t ex. Det är ju som vanligt a heeps of stuff!
Det är nu helt klart att det blir en Supercup på Råsunda på lördag. Det sägs att man ska vara försiktig med vad man önskar sig för det kan slå in. Jag önskade mig en Supercup på Råsunda och ångrar mig nu bittert. Kan inte se hur man ska få planen tillbaka i något som ens liknar spelbart skick till den Allsvenska premiären. Kallt som fan kommer det vara också men likt förbannat kommer man vara på plats. Kan inte alls förlika mig med alla de Gnagare som säger att de ska skita i matchen för att ”ge igen” på Kentaro och TV4 som planerat spektaklet. Fan, var iaf ärliga och säg som det är, soffan behöver sällskap…
Hockeyn bråkar vidare med Solna Stad om hyran för Ritorp och det hela ser ut att gå till rättegång. Desto roligare är då den sportsliga delen av hockeysektionen. Min gamla barndomsvän, som jag började gå på AIK med för en 20 år sen, hade den goda smaken att bjuda med mig till Hovet igår. Gratis håkky, bira o käk är ju inget man säger nej till. Matchen som sådan var kanske ingen höjdare men vi vann och det räcker för mig. Nu räcker det med att tvåla dit bönderna från gnällbältet på fredag så är vi i alla fall i kvalserien. Väl där får det fan i mig vara slut på bortförklaringarna från alla soff-fetton som hitills inte tagit sig till Hovet. Det är nu eller aldrig som gäller, annars kanske vi aldrig mer får se hur Hovets is är blank och klar. I och med att fotbollens b-lag vann mot ett av superettans topplag i form av Syrianska får man ändå konstatera det blev en riktigt bra onsdag.
Jag har tidigare nämnt att vår sportsliga ledning inte är tillfreds med vår målvaktsbesättning och idag så skriver Norsk media att vi funderar på att värva Espen Johnsen från Rosenborg. Tror dock inte det blir av för han är både för dyr och för bra för att ha på bänken. Tomi har sett bättre och bättre ut i träningsmatcherna samtidigt som Berget nu är helt ute ur diskussionen pga sin skada. Borde det då inte vara rimligare att plocka in en billig back up från någon av klubbarna i den så kallade näringskedjan? Speciellt med tanke på att även Baxter fungerar som tredjekeeper vid behov. Fortsätt läsa…
Man var förstås sugen på att haka på gänget som nu sitter på bussen upp till Trondheim. Årets första ordentliga träningsmatch (nej, jag räknar inte Armed Forces) är inget man väljer bort bara sådär. Den 10 timmar långa bussresan och faktumet att jag sedan länge bestämt mig för att gå på Mosebacke och STHLM Reggae Week imorgon gör dock att jag blir kvar hemma. Även hockeyn får också stryka på foten men på söndag är det ”nu jävlar” på Hovet igen när Löven står för motståndet. Kanske blir lite av en prestigematch då de inbillade sig att de skulle få ta över vår plats i kampen om en elitserieplats.
Kom hem för en liten stund sen efter att ha sett snabba cash med mitt lilla hjärta. Eftersom jag är snudd på illiterär om det inte handlar om typ Offside, Tattersall eller 442 så blir jag aldrig besviken för att ”filmen inte levde upp till boken”. Tyckte faktiskt den var rätt så bra men är nu lite putt för att det nu dröjer innan fortsättningen kommer och nej, jag kommer inte köpa/läsa boken. Klockan hann nästan bli midnatt innan man kom hem så man borde ju hoppa i säng men det finns massor att läsa, se och göra som relaterar till morgondagens match. Fortsätt läsa…
Rubriken kan tyckas bekant och så är det också. Det var nämligen den första rubrik jag satte när jag började blogga för Citys räkning i maj 2008. Vårt älskade fotbollslag hade då åter rott hem en trepoängare efter två mindre bra insatser mot feskeböle (0-2) samt aporna (1-1). Nu åsyftar jag istället min egen comeback här på AIKbloggen. Jag har saknat att kunna uttrycka mig, peka finger, raljera och pissa på aporna samtidigt som Daniel Olemyr har haft mindre tid för bloggen så det tog inte så många bira på Retro innan vi kom fram till att jag skulle spamma lite här emellanåt. Its good to be back!
Om vi bortser från Behrensgrabbarnas möte den 15 februari 1891 var det idag dags för det, kanske, enskilt viktigaste medlemsmöte som AIK har haft i sin snart 120-åriga historia. Hur många tusen potentiella röstberättigade medlemmar som letat sig till Solna gymnasium frågar sig sägert många och inte alls speciellt många måste jag då konstatera. Vi var väl en drygt 200 pax in alles varav 198 röstberättigade. Började uppdatera lite på Gnagarforum under mötets gång. Frågade t ex Gozzi om Laraque var klar som det ryktats på GF och Golden Hill men så var inte fallet. Sen la dock telefonen ner så jag kör en kort sammanfattning nedan: Fortsätt läsa…
Imorgon är det dags för medlemmar i AIK Hockey att ta det antagligen största beslutet i sektionens historia. Och det märks. Den här tiden på året brukar Gnagarforum svälla över av ”silly season” och hypotetiska startelvor inför fotbollssäsongen, men de senaste dagarna har i princip allting handlat om KHL. Känslan är att det kommer att sluta i en jämn omröstning. Gissningsvis kommer många att bestämma sig för JA eller NEJ under mötets gång. För JA-sidan handlar det alltså om att övertyga dom som fortfarande tvekar. Fortsätt läsa…
Mycket av min energi just nu går åt till att förstå hur jag får upp bloggen på min .se-domän. Förhoppningsvis ligger den upp innan dopparedagen. Antagligen gör den det inte. Jag står i ett beroendeförhållande.
***
Efter AIK Hockeys fredagsseger mot Nybro var det många som tisslade och tasslade om att Norström skulle presenteras i dagarna. Jag kan med säkerhet dementera att Notan skulle vara klar för AIK - men han har ännu inte fattat något definitivt nej-beslut.
En i övrigt svartmålad AIK-vecka räddades så gott det gick av hockeylaget som tog två övertygande helgsegrar, mot Mora i fredags och mot Björklöven igår kväll. Själv satt jag på Hovet igår och imponerades av AIK:s våldsamma fart när laget spelar bra. Björklöven blev krossade, mosade, överkörda av en trimmad stridsvagn. Så kändes det. De förfriskade läktargästerna från Umeå inledde motiverat men hoppet rann av dem snabbt. Ett antiklimax som kanske kändes extra bittert när baksmällan slog till på den långa bussresan hem.
I övrigt tycks efterspelet i Norlingaffären redan nu lugna ner sig. Sportbladet skriver om att Miran Burgic har uttalat missnöje mot ex-staben i en slovensk (?) tidning. Jag misstänker att vi kommer få se mer sådana artiklar framöver, i takt med att ämnet blir mindre känsligt.
GF har riktat in sig på att diskutera huruvida Firman Boys bör betraktas som riktiga AIK-supportrar eller inte och huruvida, antar jag, dessa är lämpliga representanter i AIK-Alliansen. Jag betvivlar inte att hjärtat sitter på rätta stället hos Firman, men när man vill driva opinion via media är det ofattbart och ostrategiskt att involvera en part som sedan länge har begått massmedialt självmord.
Efter seger, 4-1 , mot Mora på bortaplan under fredagskvällen känns en topplacering och minst play-off-plats allt säkrare. AIK spelar riktigt bra emellanåt, men jämnheten i spelet från match till match saknas fortfarande. Skönt att vi visar att vi kan slå topplag på bortaplan och skönt att Beck fick trycka dit två viktiga kassar. Blir viktigt inför framtiden. Björklöven på Hovet på söndag – då sitter jag på läktaren.
***
Studerar man den allsvenska hockeytabellen med AIK-ögon noterar man framförallt tre saker.
- Bara Björklöven har gjort färre mål än AIK hittills den här säsongen.
- AIK har släppt in minst mål i hockeyallsvenskan hittills den här säsongen, med fyra måls marginal till Björklöven och Leksand.
- På 17 matcher, många av dem jämna, har AIK inte spelat en enda oavgjord match den här säsongen. Det är man ensamma om.
Läs mer om matchen och beskåda tabellen här.
Publiksiffrorna på Råsunda blir sämre och sämre (även om säsongens sista hemmamatch mot HIF lär dra till sig ett par stycken extra. Det ÄR ju så coolt att se Henke Larsson live!). Samtidigt som publiksiffrorna på Hovet verkar bli högre och högre (även om matchen mot Borås inte blir en ny ”Leksand”)
I mitten på nittiotalet var hockeyn bra mycket större och mer attraktiv än fotbollen. Trots att Gary Sundgren hade skjutit fotbollsguldet till Solna 1992. Samma sak på åttiotalet. Hockeyn regerade i Stockholm. Men går vi ännu längre tillbaka hittar vi till slut en ny fotbollsepok, liknande den som vi har haft de senaste tio åren. Den där inte ens AIK:s gästspel i fotbollens fulrum fick publiken att överge Råsundas läktare för Hovets dito.
Frågan är om vi står inför ett nytt paradigmskifte. Bara mot Boden och Frölunda i Superettan har AIK Fotboll haft sämre publiksiffror än mot Örebro igår. Och åren innan Superettan bjöd inte heller på särdeles många matcher under 10 000 åskådare. För mig som följer och pratar om AIK på daglig basis är stagnationen i intresse påtaglig. Samtidigt som intresset för AIK Hockey är på väg tillbaka till samma nivåer som under början av 2000-talet. Det snackas helt enkelt mera hockey i förhållande till fotboll just nu.
Jag är övertygad om att fotbollsintresset hos AIK-publiken kommer att hinna tillta igen, under världens längsta försäsong. Och än så länge är det fotbollen som är odiskutabel publikfavorit hos AIK-supporters. Men låt oss för sakens skull anta att hockeylaget lyckas ta steget upp i Elitserien, kanske redan i år, eller nästa säsong. Samtidigt som fotbollslaget fortsätter sin kräftgång. Då blir hockeyn större igen.
AIK-publiken är flyktig mellan våra olika lag. Och inte sällan flyttar vi efter framgång. Jag tror att det bor en liten medgångare i alla av oss, även om det är något vi har fruktansvärt svårt att erkänna. Men, i ärlighetens namn, hur många av dom som står och skriker Que Sera på Råsunda gick på fler än tio hockeymatcher förra säsongen?
Det är ju givetvis så att framgång föder marginalpublik. Av de 30 000 som var på AIK-Malmö 2006 skulle jag tippa på att runt 2000-3000 (om ens det) skulle gå på AIK-Ängelholm i en mittenmatch i Superettan. Betyder det att övriga 27 000 är medgångssupportrar? Fastän diskussionen om medgångssupportrar egentligen är meningslös – för dem som ändå vill gå hela vägen:
Vilka kan slå dessa herrar på fingrarna? Är dessa de enda två som med handen på hjärtat kan vråla ramsor som Que Sera eller uttrycka sin kärlek till AIK med orden ”i med och motgång”?
FOTNOT:
Att vi AIK-supportrar snabbt skyndar efter framgång är inte helt sant. Fråga innebandyherrarna, damfotbollslaget eller AIK:s mesta mästare på senare år, dambandylaget.
Åsikterna verkar gå isär på Sveriges två största sportredaktioner. Lasse Anrell på Aftonbladet tycks vara road av AIK-klackens kontroversiella tifo-arrangemang, medan Expressens Tomas Pettersson kallar aktionen brutal.
Supportrarna till de bägge lagen är också av olika åsikter (givetvis). AIK-sidan menar att det hela bör betraktas som ett practical-joke, medan Leksingarna hävdar att AIK har skämt ut sig.
Min spontana reaktion lutade mer åt AIK-hållet. Jag drog på smilbanden när snopparna, en efter en, droppade ner på isen. Med lite distans till händelsen och med insikt i efterspelet tycker jag fortfarande att påfundet är väldigt lustigt. Men frågan om var den etiska gränsen går känns ändå angelägen att lyfta. Hur laglös får idrottsvärlden vara?
Tomas Pettersson skriver att det handlar om sexuella trakasserier och ”den brutalaste mobbning av en spelare jag någonsin sett”. Det måhända vara brutalt, men mobbing känns inte som rätt ordval. Relationen mellan spelare och supportrar blir aldrig tillräckligt personlig för att kunna klassa som ”riktig” mobbing. Även om Houkko säkerligen tar illa vid sig så vet han likväl att detta endast inträffar för att han spelar hockey med Leksands klubbmärke på bröstet. Han blir ett skäl för motståndarlaget att håna Leksand som klubb. Personliga uppfattningar läggs åt sidan och i verkligheten är det inte människan Jan Houkko som mobbas, det är Leksandssymbolen Jan Houkko. Alla som lägger upp en sexvideo på Youtbe blir inte per automatik utsatta för trakasserier. Helt enkelt för att det inte finns några incitament.
Frågan om sexuella trakasserier känns betydligt mer angelägen än frågan om mobbing. Varför föreskrifter inte gäller innanför arena-murarna är för många en gåta. Jag har hört argument som låter entligt; ”tänk er liknande aktioner på en arbetsplats, där någon möts av tio dildos på skrivbordet när man kommer på morgonen. Eller att man helt besinningslöst slår ner någon man lackar på under mötet.”
Idrotten och det som händer inom idrottsgränserna tycks inte alltid omfattas av det juridiska ramverk som det övriga samhället. I många fall ska det givetvis också vara så – en utdelad käftsmäll framför motståndarmålet i en hockeymatch är inte misshandel. Däremot bör man både som supporter och idrottsman fundera över hur man faktiskt beter sig emellanåt. Jag skulle aldrig aktivt välja att kasta in dildos på isen när jag går på hockeymatch. Bara ett exempel.
Till sist, familjevinkeln har jag svårt att acceptera. Tomas Pettersson:
Jag är verkligen ingen moralpredikant. Våra barn ser ofta dagligen betydligt värre saker än vad vi vuxna förfäras över.
Men, som sagt, det här var något extra. Och det är svårt att undvika tanken på den ovetande föräldern som tagit sina barn på matchen och så…
- …pappa? Vad är det dom kastar in på isen? Och vad är det där på läktaren? Pappa? Svara då!
Ni hajar läget.
Nej, hajjar inte läget. Svar: Det är en plastsnopp.
20 år sen sist lappen hängde på luckan. Och inte en enda av alla 8237 som var där lär säga emot mig när jag hävdar att entréavgiften var värd varenda krona. Grym hockeymatch. Grym inramning. Grym dramatik. Hockey när den är som allra bäst! Längesen jag hade så ont i magen sista 30 sekunderna i en hockeymatch. OS-finalen i Turin är det senaste jag kan påminna mig om.
Några korta reflektioner:
- Heino-Lindberg var grym. No doubt. Han kan se lite svajjig ut ibland och släpper några onödiga returer rätt ut i banan. Men vilken följsamhet och kyla! Så här bra måste han spela om AIK ska nå kvalserien.
- AIK är bedrövliga i Powerplay men fantastiska i Boxplay. Dock, det skulle ju inte skada om vi drog på oss lite mindre utvisningar.
- Dick Tärnströms 3-0 är hockeygodis. Ett NHL-mål. Kort, snärtigt tillslag, stenhårt i bortre krysset. Såna mål ser man sällan på stor rink.
- Hemmapubliken agerade verkligen 6:e spelare idag. Vibrationer och tungt eko fick taket att lyfta på Hovet!
Uppdatering: Aftonbladet toppar just nu med en artikel om Hockeyallsvenskan. Stor bild med Tärnström i centrum, rubriken ”Utsålt Hovet – tände AIK”. Det har börjat mullra. Vi är på väg tillbaka. Vi ska tillbaka!
AIK Hockey ersätter Johan Ryno genom att värva Niklas Sundblad (som för övrigt provspelade för AIK i somras). Jag hade väl naivt nog hoppats på en vassare ersättare. Även med Ryno frisk behöver hockeygrabbarna en gedigen förstärkning i offensiven. Sån är min känsla! Nåja, Sundblad är väl OK. Men hans senaste klubbadresser får knappast seriekonkurrenterna att sätta kaffet i halsen. Började säsongen i Japan för att avsluta i Italien? Hmm…
Sundblad är spelklar redan imorgon – mot ny seger!
Nu ligger AIK efter Trelleborg i tabellen. Rubarth förtjänar beröm, men i övrigt lika tafatt som vanligt. Vi skapar inte en enda vass målchans på hela matchen. Kommentatorn imponerades av Atta, ”nyförvävet som kom ifrån Vasalund i somras”. Atta var OK.
Regnet har öst ner över Solna hela dagen. Aporna vann säkert över Sundsvall. (Hur fan kan man anställa ”Snuffe” med 6 omgångar kvar? Övergår mitt förstånd!) Jag är bakfull. Det känns helt enkelt inte särskilt bra. En matchanalys känns onödig och överflödig.
Hockeylaget har i skrivande stund 1-1 mot Huddinge. Alltid något.
Säker seger mot Mariestad igår. Enligt plan. Dock fortfarande ineffektivt enligt matchrapporten på aik.se (som för övrigt kort nämnde att Ryno saknades på grund av skada. Det hela är så oerhört löjeväckande).
AIK tycks ha fått upp farten, i alla fall någorlunda, och det ska bli spännande att se hur pass mycket man kan störa Leksand och Malmö så småningom.
Härnäst väntar Huddinge på söndag och Bofors på Hovet på onsdag. Inte alls omöjligt att vi står på sex raka efter dessa två matcher. Första riktiga eldprovet blir Malmö borta den 19 oktober.
Enligt Aftonbladet klättrar AIK i den allsvenska tabellen. Rätta mig om jag har fel, men AIK låg väl på tredje plats även innan den senaste omgången?
Btw – fan vad kul det är med hockey igen!
(inte för att vi förlorar, men för att vi får offra blod och svett för våra segrar.. ja ni fattar!)