Vi kanske aldrig mer får se hur Hovets is är blank och klar

Har inte skrivit på ett tag och man sulle kunna tro att det beror på att jag har haft fullt upp med att kolla på OS som slutade i dagarna men så är det absolut inte. Har helt enkelt haft fullt upp med annat, som att hålla full koll på allt som händer i Gnaget t ex. Det är ju som vanligt a heeps of stuff! 

Det är nu helt klart att det blir en Supercup på Råsunda på lördag. Det sägs att man ska vara försiktig med vad man önskar sig för det kan slå in. Jag önskade mig en Supercup på Råsunda och ångrar mig nu bittert. Kan inte se hur man ska få planen tillbaka i något som ens liknar spelbart skick till den Allsvenska premiären. Kallt som fan kommer det vara också men likt förbannat kommer man vara på plats. Kan inte alls förlika mig med alla de Gnagare som säger att de ska skita i matchen för att ”ge igen” på Kentaro och TV4 som planerat spektaklet. Fan, var iaf ärliga och säg som det är, soffan behöver sällskap… 

Hockeyn bråkar vidare med Solna Stad om hyran för Ritorp och det hela ser ut att gå till rättegång. Desto roligare är då den sportsliga delen av hockeysektionen. Min gamla barndomsvän, som jag började gå på AIK med för en 20 år sen, hade den goda smaken att bjuda med mig till Hovet igår. Gratis håkky, bira o käk är ju inget man säger nej till. Matchen som sådan var kanske ingen höjdare men vi vann och det räcker för mig. Nu räcker det med att tvåla dit bönderna från gnällbältet på fredag så är vi i alla fall i kvalserien. Väl där får det fan i mig vara slut på bortförklaringarna från alla soff-fetton som hitills inte tagit sig till Hovet. Det är nu eller aldrig som gäller, annars kanske vi aldrig mer får se hur Hovets is är blank och klar. I och med att fotbollens b-lag vann mot ett av superettans topplag i form av Syrianska får man ändå konstatera det blev en riktigt bra onsdag. 

Jag har tidigare nämnt att vår sportsliga ledning inte är tillfreds med vår målvaktsbesättning och idag så skriver Norsk media att vi funderar på att värva Espen Johnsen från Rosenborg. Tror dock inte det blir av för han är både för dyr och för bra för att ha på bänken. Tomi har sett bättre och bättre ut i träningsmatcherna samtidigt som Berget nu är helt ute ur diskussionen pga sin skada. Borde det då inte vara rimligare att plocka in en billig back up från någon av klubbarna i den så kallade näringskedjan? Speciellt med tanke på att även Baxter fungerar som tredjekeeper vid behov. Fortsätt läsa…

No sleep til Gnaget

12250 

Jaha, så har det varit måndag i AIK världen och som vanligt kan vi konstatera att det e full fräs, dock utan Stefan & Krister ska tilläggas.. Grekiska ligatian Panionios har försöt att värva vår huvudtränare, vår Guardiola som norsk kringkastning så fint kallade Stahre. Lika otippat som otänkbart så det blev förstås inget med det. 

En nätt summa om femton millar har vi också bestämt oss för att låna, eller låna o låna, refinansiering heter det tydligen. Detta för att betala det brygglån (ännu ett ekonomiskt begrepp som jag svänger mig med utan att ha en susning, typ) vi tog i höstas för att Bolo blev kvar. Jag måste ju erkänna att jag är kvar på ruta ett både vad gäller det ekonomiska och rent mattematiska för jag undrar fortfarande hur i fasiken vi kan vi tvingas till detta mångmiljonlån över huvud taget. Men det e klart. Det sportsliga föll ju inte så väl ut, vi vann ju bara allsvenskan, nån fattig cup (lex dübblish) och publikligan för trettiotolfte året i rad. Sålde spelare för dryga 20 mille gjorde vi också men  man kanske ska gå minus då, va vet jag? Men håll med om att det ändå är liiiite besynnerligt, eller? Fortsätt läsa…

En klubb i ständig ekonomisk motvind

Ekonomisk kris. Ibland känns det begreppet som en del av konceptet AIK. För oavsett sport, oavsett sportslig framgång och oavsett historiska stålbad så hamnar vi där i alla fall. Ekonomisk kris. Jakten på kortsiktiga resultat och ett ständigt driv för att tillgodose supporterskarans högt ställda krav kommer inom kort att ta ut sin rätt. AIK som klubb behöver hitta en bättre balans mellan förväntningar och ekonomisk risk. I annat fall kommer det att sluta illa.

Fotbollssektionen befinner sig just nu i en allvarlig ekonomisk situation, där det egna kapitalet är förbrukat och där framtiden står och faller med spelarförsäljningar och sportsligt resultat (historiskt har vi sett hur den sportsliga prestationen ger direkt utslag på publikutvecklingen på Råsunda).

När årsredovisningen för 2008 års verksamhet släpptes förväntade i alla fall jag mig att de glada dagarna definitivt var över. Annela Yderberg har gjort ett gott intryck på mig och hennes CV talar för att hon vet hur man hanterar pengar.  Följaktligen var jag ganska säker på att vi skulle få se ytterligare neddragningar i administrationen och spelarförsäljningar av Obolo och kanske någon till nu i sommar. Istället är Obolo kvar, Dulee har tillkommit, vi tvingas antagligen släppa flera spelare gratis i vinter och från verksamheten utlyses lediga tjänster som webansvarig och ekonomichef. Att det egna kapitalet ska vara återställt inom en (tillräckligt) snar framtid känns utopiskt. Men jag hoppas såklart att jag har fel.

När det gäller hockeyn, där ny kris annonserades i dagarna, är resonemanget ovan enkelt att överföra. Drömmen om Elitserien och ljuset i tunneln när satsningen väl grundats förblindade ledningen och förväntningar på intäkter har uppenbarligen i vanlig ordning varit orealistiska. Att hänvisa till uteblivna marknadsintäkter förtäljer bara att hockeyverksamheten inte har en fungerande kostnadsuppföljning.

Å andra sidan har det pratats länge om att hockeyn har ekonomiska problem, något som inte var helt enkelt att förstå för oss utomstående som såg publik strömma till och framgångar radas upp. AIK Hockey har alltså rimligen känt till att kalkylen inte skulle gå ihop, ändå inte vidtagit nödvändiga åtgärder och helt enkelt skitit i att kommunicera detta till medlemmar och supportrar.

Följande åtgärdsplan för AIK Hockey redovisas i Aftonbladet idag:

1.       Nya personer på marknadsavdelningen

2.       Bredare och mer aktiv sponsorsatsning

3.       Eventuell bolagisering av vissa delar i föreningen

4.       Att få in externt kapital från investerare

Förtroendet är inte stort just nu. Jag ser ett scenario framför mig där Hedenström i förtvivlat tillstånd måste ha in nytt kapital genom nyemission i vinter. Nej, byt hellre ut nuvarande ledning som bevisligen inte gör sitt jobb. Sportsligt har vi alla förutsättningar kommande säsong. Men för att ge killarna på isen en ärlig chans måste vi få in kompetent folk i toppen.

AIK tar kontroll?

På i princip varenda sportsida kan man läsa att AIK tvingas göra en kontrollbalansräkning. Av naturliga skäl håller jag mig undan ekonomiska spörsmål i den mån det går, men det gäller AIK kräver ekonomifrågan ändå ett visst engagemang.

Svenska Fans länkar begreppet till Wikiepdia där man förstår att AIK tvingas (enl. Aktiebolagslagen) till kontrollbalansräkningen efter klubbens egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.

Att döma av spontana reaktioner i kommentarsfält och diverse forum låter det hela värre än det är. Ändå sprider nyheten oro i kroppen. Givetvis hade det varit bättre om AIK hade sluppit räkna om finanserna överhuvudtaget.

Av ordet kontrollbalansräkning att döma kan man luras att tro att AIK genom att räkna om tar kontroll över de ekonomiska svårigheter som har präglat klubben sen tidernas begynnelse. Så är det inte, men förhoppningsvis får nyheten AIK-supportrarna att förstå allvaret i den ekonomiska situationen.

AIK kommunicerar numera snabbt och effektivt, via en hemsida som äntligen fungerar. Kort efter att jag läste om nyheten på Dagens Industri mailade jag Annela Yderberg för att få klarhet. Istället för att svara bara mig och de andra som antagligen också mailade skickade AIK ut en kort intervju med Yderberg via aikfotboll.se.

I den intervjun är det framförallt ett stycke som vi bör begrunda och fundera över:

Det som är betydligt mer osäkert är matchintäkterna. Vi har gjort restriktiva antaganden men vi anar oroande tendenser på fortsatt nedgång på publiksidan. Vi är beroende av att vi har mycket folk som besöker våra matcher – publiken är alltså jätteviktig för oss. Vi hoppas verkligen att så många som möjligt vill komma och heja fram laget till seger på Råsunda! Det hjälper både spelet och ekonomin.

Nu är det dags att sluta förutsätta att vi är en storklubb men en stor och trogen publik. Vår publik är lika känsla för svängningar i såväl den privata kassan som i det spel AIK presterar. Därför måste vi trogna sluta leden, dra med oss våra AIK-polare och se till att AIK fyller läktarna den här säsongen. I annat fall har vi ett dystert ekonomiskt resultat att vänta i början av nästa år.

Köp säsongskort! Köp lösbiljetter! Köp souvenirer! Köp en sjysst vår-piké på Terrace! Konsumera AIK utav bara helvete helt enkelt!

Delårsrapport

Under gårdagen släppte AIK Fotboll AB delårsrapporten för Q1 09. En bra, kortfattad genomgång hittar ni hos den osynliga handen. Precis som det konstateras där är det främsta orosmolnet att personalkostnaderna ökar jämfört med motsvarande period ifjol, trots stora personalnedskärningar. Dock, Q2 och Q3 kommer att avslöja mer om vilket ekonomiskt resultat vi har att vänta 2009.

Hela rapporten hittar ni här.

Möjligheternas problem

Vi bevittnar just nu bistra ekonomiska tider. Bistrare än någonsin säger många, en fluga säger andra. Jag själv påstår att vi upplever en självuppfylld profetia. När media skriker om kris, varsel och bankfuffens så blir vi vanliga Svenssons rädda och börjar fundera på hur vi skall spara för att klara livhanken.

I kristider finns det många problem, men också många möjligheter. Man kan förlora marknadsandelar men också ta marknadsandelar, man kan förlora kunder men också vinna nya. Det handlar om att våga satsa, om vem som gör rätt val vid rätt tillfälle till en smart investerad peng.

En av de större nötterna som måste knäckas är kundlojalitet. När konkurrensen hårdnar så diskuteras det kring huruvida det ens finns kundlojalitet inom den dagliga marknaden, eller om det är något som endast förunnas de företag som snarare säljer ett varumärke än en produkt/tjänst (läs: Ferrari, Gucci, Porsche m. fl.). Frågan är svår och väldigt viktig i tider när folk kniper hårt åt plånboken och endast spenderar pengar på det som ligger närmast hjärtat.

Nu undrar ni kanske varför jag på en blogg om AIK skriver om tråkig ekonomi och lågkonjunktur? Jo, för att jag vill ta upp kundlojalitet i förhållande till AIK.

AIK är ett företag som precis som alla andra företag behöver pengar för att bollen ska rulla vidare. Pengar som kan betala löner och spelarköp m.m. Och i sämre tider berörs ju självklart AIK som företag i form av färre betalande åskådare, mindre sponsorintäkter och sämre matchdagsintäkter. Hur kan då AIK vara en av de aktörer som handlar smart vid rätt tillfälle?

Det vi första att ta hänsyn till är AIK:s fördel gentemot konkurrenter, både inom och utom fotbollen. Vad kan AIK erbjuda, skapa eller bidra med som ingen annan i Sverige kan? Vad har AIK som ingen annan har?

I konkurrensen gentemot andra fotbollsklubbar så har man storleken och fansen. Gentemot andra marknader har man en otrolig kundlojalitet. Fansen är kunder som vill att företaget skall gå med vinst. Läs det högt för dig själv, för här har vi själva essensen av mina tankar. AIK:s fans är kunder som vill att företaget AIK skall gå med vinst. Fansen byter inte ut leverantören om de inte är nöjda med en produkt eller tjänst. För innerst inne betalar man inte för att få underhållning. Snarare för att man vill se sitt lag segra, se sitt företag gå med vinst.

Gentemot andra affärsdrivande fotbollsklubbar finns det självklart också en konkurrenssituation, dock är denna i mångt och mycket försumbar då kunden inte kommer byta ut klubben mot en annan om man inte är nöjd. Att vara kund till AIK är detsamma som evig lojalitet – kund är man i stort sett för livet (borträknat medgångs-/marginalsupportrar).

AIK har alltså en väldigt lojal kundgrupp som är villig att betala för att AIK som företag skall tjäna pengar. I utbyte vill man endast ha bollen i mål så att man kan spendera mer pengar på fler matcher – gärna dyrare, exklusiva matcher med mycket publik om motståndet är rätt så som det ofta är i Europacupspel.

Hur hanterar man då denna absoluta fördel inom AIK?

I ett större perspektiv så gör man bra ifrån sig. Man erbjuder matchbiljetter i många kanaler, souvenirer, mat, dryck m.m. Dessa produkter och tjänster allt som oftast i samband med match. Man har en restaurang och en klädbutik som i en normal situation genererar intäkter vid sidan om match.

Men här tar det slut. Möjligen kan detta i en optimal tid vara tillräckligt, speciellt om det sportsliga går som på spåret och matcherna blir fler och mer attraktiva. Men vad händer när det sportsliga inte går som förväntat och när det ekonomiska läget i Sverige och världen inte ser lika ljust ut? Jo, då får vi dagens läge, 15 miljoner i förlust och en massa felaktiga beslut som kostar mer än de smakar. Vad kan man då göra mer?

Man kan självklart jobba hårdare med sponsorer för att försöka täcka upp missade intäkter, men även dessa är ju påverkade av sportsliga resultat och konjunkturer. Mitt svar är att istället bygga vidare på B2C, buisness to consumer. Hitta nya möjligheter att tjäna pengar på supportrarna, de som mer än gärna är villiga att betala mer.

Här är några konkreta förslag:

Träningsrapporter via sms, prenumerationstjänst på veckans träningsrapport som veckovis leveras till mottagarens mobil mot en månatlig kostnad.

Startelvan via sms, används idag men är gratis.

Videoupptagningar på träningar, som videomedlem får man se rörliga bilder på träningen mot en månatlig betalning.

SMS-donationer, för supportrar som känner för att ge lite extra ett par gånger då och då är det bara att skriva ett sms.

Medlemskap med premiumerbjudanden, en flergradig skala av medlemskap från exempelvis brons till platinum där man för varje grad får betala mer pengar för att få ut ett större värde.

I den tid av Internet och nya mobila tjänster som vi lever i så är idén om ”många bäckar små” mer aktuell än någonsin, därför måste AIK anamma nya intäktsmöjligheter likt de ovan. Om inte får man svårt att i ett land med 51%-regeln öka omsättningen likt önskat.

Östra Filosofers Sällskap har gett sina tankar. Om ni också har ytterligare bra idéer likt ovan så tveka inte att både göra er hörda här och till Charlee eller Sophie på AIK Fotboll. Tillsammans kan vi göra AIK:s och vår vardag än trevligare.

// T-Bone

Ekonomiska utsikter 2009

Vi har bittert kunnat konstatera att 2008 blev ett bedrövligt ekonomiskt år för AIK fotboll. Under kvällen kommer AIK att ha ett informationsmöte om ekonomin för att möta frågor och funderingar. Spännande och förhoppningsvis blir mötet välbesökt. Undertecknad kommer dessvärre inte att kunna närvara, men rapport är utlovad via Gnagarforum.

Men mer intressant än att konstatera att fjolåret blev ett svart år är att gräva djupare i hur Yderberg och övriga AIK-ledningen planerar att göra röda siffror svarta.

I bokslutskommunikén som offentligjordes via aikfotboll.se i förra veckan går det att läsa om utsikterna inför 2009. Några av åtgärderna för att säkerställa lönsam tillväxt nästa år (och även efter det antar jag) listas nedan:

  • Organisations- och ledningsförändringar
  • Kostnadsbesparingar om c:a 20 %
  • Budgetantaganden avseende intäkter i linje med utfall 2008
  • Svart-gula tråden vad gäller spelarrekrytering förstärks – fostran av elitspelare i/samt rekrytering från egna led samt Väsby United

Webb-projektet, som enligt kommunikén står för en stor del av avvikelsen mot nollbudget 2008, har fått ny projektledning som ska göra om hemsidan, tydligen utan att nya kostnader tillkommer. Planen är att lansera den nya hemsidan i mars med syfte att skapa en bra plattform för AIK Fotboll och förhoppningsvis övriga AIK i framtiden. Först och främst får vi hoppas att hemsidan börjar fungera som man kan förvänta sig men också att den börja dra in pengar. Jag tror fortfarande att det går att vända hemsidan till något positivt.

Det går vidare att läsa att AIK Media kommer att fortsätta leverera reportage och studioprogram även under 2009. Dock kommer denna avdelning drabbas av ytterligare neddragningar. Det återstår alltså att se hur mycket redaktionellt material det faktiskt blir. Hur som helst, media-delen blir fortsatt så gott som helt beroende av ideella insatser som stöttar Charlee Mian.

Man hoppas att Väsby-satsningen ska ge avkastning på sikt och över flera år. Noterbart är även att man kommer att lägga extra fokus på en modell för uppföljning av ekonomi och verksamhet. Modellen beskrivs dock inte närmare.

En fullständig årsredovisning kommer att finnas tillgänglig från den 26:e februari.