Foto: Bildbyrån
Det var upplagt för en fantastisk fest. Förutom en liten klick tappra blåblå på Södra kokade arenan av serieledningstörstande AIK-supportrar. Och AIK bjöd upp till, eller snarare bjöd Djurgården på, en fantastisk dans. Djurgården hånades. Förnedrades. Jag satt kvar lite längre än vanligt på Råsunda efter matchen. Tittade på hur Djurgården lämnade arenan med hängande huvuden. Hur ett fullproppat Norra hyllade våra hjältar. Hur Råsunda tystnade. Inatt så drömmer vi, att AIK tar SM-guld och Djurgår’n åker ur. Imorgon laddar vi om. På söndag spelar vi säsongens viktigaste match. Fortsätt läsa…
Foto: Bildbyrån
Dagen är kommen. Och precis som inför derbyt i våras väljer AIKBLOGGEN att släppa in antagonisterna i finrummet, för att delge sina tankar inför kvällens drabbning. Läs och le! Våra funderingar hittar ni följdaktligen på DIFBLOGGEN.se.
***
Dagens datum är något som obönhörligt snabbt har närmat sig och imorse tvingades jag konstatera att nu är dagen här. Derbyt i kväll är som ni förstår inget som någon Djurgårdare har sett fram emot. Det finns helt enkelt ingenting som talar för att det kommer att bli det minsta glädjande får vår del. Vissa snackar om att ”det är skönt att slå ur underläge” men det är ju bara försvarsmekanism. Är det ju så fan heller. Fortsätt läsa…
Ikväll är det dags igen. Dagen i ära bjuder vi på ett derbyspecial. I ett gästinlägg delger DIFbloggens Tomas Wahlstedt sina tankar inför matchen. AIKbloggens dito läser du på DIFbloggen.se.
***
Att gå på derbyn brukar vara en vidrig upplevelse. Nervositeten och känslan inombords, allt det där som ett tvillingderby så gärna för med sig. Den här gången betyder derbyt mer än på mycket länge och det är faktiskt det som gör att jag känner mig segersäker, trots att mitt lags säsong hittills skulle kunna beskrivas som ett enda långt svek.
För om man bortser från AIK:s krigarmatch mot Kalmar så är det ingen insats från Solnaklubben som har imponerat på mig. AIK är ett luftslott nära att brisera och det tror jag även att fansen har börjat inse, även om poängen lite turligt har trillat in.
Faktum är att om inte AIK:s skulle haft sin osmakliga argentinare på topp skulle klubben ligga i botten av serien, hjälplöst uddlösa. Obolo har gjort sju poäng senaste sju matcherna (3+4) vilket betyder att han har varit inblandad i allt som AIK producerat framåt. En styrka skulle en del säga, men jag skulle nog vilja påstå att det är en svaghet. En svaghet som vi kommer att älska att utnyttja. En spelare som håller koll på Obolo och sedan är hela AIK:s offensiv neutraliserad.
Vi å andra sidan har en spirande offensiv med en pånyttfödd Rajalakso och en Mwila i högform. De två kommer förmodligen turas om att springa i åttor runt överviktige Nils-Eric Johansson. Dessutom har vi ett antal spelare som haft svårt att tända till under inledningen, dessa killar kommer med Södras stöd i ryggen inte att vika ned sig.
Något motstånd på läktaren har jag inte räknat med. Det enda som har kunnat urskiljas från den norra läktaren under de senaste derbyna är ett trumdunk från några genetiska missfoster. Det kanske är dags att försöka bjuda upp till kamp på den fronten, om ni överhuvudtaget ska ha en chans att plocka några poäng mot ett hungrigt Djurgården, som kommer att vara bäst när det gäller.
/ Tomas Wahlstedt
Efter en trevande inledning av Allsvenskan för småbröderna parkerar de på nedflyttnings- respektive kvalplats. För Djurgårdens del har röster redan höjts ang. tränarkonstellationens val av spelsystem och i Hammarby kretsar mycket kring målsättningen. Etablissemanget lägger all sin övertygelse på hög – bägge Stockholmsklubbarna kommer att gå en hård match i bottenstriden.
I AIK-lägret har antagonisternas motgångar givetvis bemötts med glädje och hånfullhet. De som siade om att AIK kommer att bli bästa 08-lag har fått ytterligare vatten på sin kvarn och på Gnagarforum går diskussionen varm om huruvida det skulle vara positivt eller negativt om Bajen och DIF tvingades lämna Allsvenskan i november.
För egen del har jag följt diskussionen med ett ständigt leende. Mest för att den är både hög och låg, pinsam och vettig, på ett sätt som den bara kan vara på GF. Så här långt har åtta omgångar har spelats – den som känner sin allsvenska väl vet att i princip ingenting pekar på att varken dif eller Bajen lämnar allsvenskan i höst. Än så länge.
Däremot är det hypotetiska resonemanget intressant. På vilket sätt är Stockholmsklubbarna beroende av varandra? På vilket sätt skulle det påverka AIK om DIF och Bajen trillade ur?
Ingen säger emot att både Bajen och DIF på olika sätt stärker AIK:s identitet. Både varumärkesidentiteten och supporteridentiteten bygger på rivalitet. Lika ofta som vi lyfter upp oss själva konstaterar vi vad vi inte vill vara (DIF och Bajen). Precis på samma sätt som vi jämför oss med varandra. Våra framgångar smakar ännu bättre i ljuset av DIF:s och Bajens misslyckanden.
Därmed inte sagt att tiderna kan förändras. För AIK:s del förväntas vi sannolikt spela på en arena för 50.000 åskådare om ett par år och för en oöverskådlig framtid därefter. Att tre lag ska slåss om Stockholmspubliken på sikt är en svår ekvation att få ihop. Ur ett sådant marknadsperspektiv skulle AIK antagligen tjäna mest på att DIF havererade totalt och förpassades till lägre divisioner för gott, medan Hammarbys vara eller icke vara är av sekundär betydelse. Geografiskt ligger AIK- och DIF-supportrar närmare varandra.
Medialt skulle fotboll som familjeunderhållning tjäna på att derbyna försvann. Oavsett om den mediala skildringen av Stockholmsklubbarnas drabbningar är orättvis eller inte går det inte att blunda för att den skrämmer iväg publik. På sikt behöver Stockholmsklubbarna marginalpubliken om man ska vara konkurrenskraftiga gentemot klubbar som driver egna arenor.
Det finns såklart fler aspekter av detta. Detta får ses som ett inlägg skrivit i all hast och utan vidare eftertanke. För egen del skulle jag tycka att det vore tråkigt utan åtminstone ett Stockholmslag i Allsvenskan. För mig är rivaliteten viktig – DIF:s existens är en viktig förutsättning för AIK och vice versa. Därmed inte sagt att en sådan hållning är huggen i sten. Eller att jag inte skulle njuta av att se DIF harva runt i Superettan under ett par år.
Vad tycker och tänker du?
Det här är det enda som spelar någon roll längre.
1 Hammarby 24 9 8 7 34-34 35
2 AIK 24 8 9 7 26-27 33
3 Djurgården 24 8 9 7 25-29 33
Jag skulle säga att spelschemat talar för antingen AIK eller Hammarby. Djurgården har tuffast matcher kvar. För AIK väntar Halmstad på Örjans vall imorgon (sön.). Historien talar knappast för en svartgul triumf. Som bäst får vi hoppas på oavgjort. Som den gambler jag är sätter jag mina kosing på osannolika 1-1.
Att komma efter Hammarby i tabellen är relativt enkelt att hantera. De blir aldrig mer än en hobbyklubb om de så tar 10 SM-guld i rad. Djurgården däremot.. det är jävligt viktigt att vi kommer före Djurgården.
