Årets mest värdefulla spelare

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

5. Bojan Djordjic

Efter en vår där Bojan stundtals tycktes petad och i det närmaste i Stahres frysfack måste han betraktas som en skräll på den här listan. Men ända sedan han kom tillbaka till Sverige har han varit misstrodd, hånad och skadad. Och sedan rövargänget seglade upp som en guldkandidat på allvar har Bojan förvandlats till en härförare av stora mått. Han har manat på, han har tagit strategiska tacklingar och han har stått för avgörande insatser i pressade lägen. I september skrev jag att Bojan är kraften som förenar AIK på planen med AIK på läktaren. På många sätt visade sig den kraften vara avgörande i slutändan.

4. Martin Mutumba

Han inledde säsongen som en utskrattad utfyllnadsvärvning. Han avslutade den som Allsvenskans mest jagade spelare. Martin har visserligen haft några dippar under säsongen, men i ett AIK som har gått på offensiv tomgång har han varit ovärderlig. Allteftersom säsongen har fortlöpt har han blivit bättre och bättre på att kombinera show och effektivitet. Jag kan inte tänka mig att någon annan offensiv spelare i Allsvenskan har så hög procent i en mot en-lägen. Och han kommer att bli ännu bättre 2LAX10

3. Ivan Obolo

Gracias grande Obolo. För att du höll oss kvar i toppen under våren, för att du aldrig är skadad och för att du alltid är så otroligt laglojal. Ivan Obolos betydelse för AIK kan inte överskattas, om än den inte var lika uppenbar under senare delen av säsongen. Han nickar bort fasta situationer, han är en fantastisk bollmottagare och han levererar vidare i ett högt tempo. Stor anledning till att Antonio Flavio hittade rätt så snabbt i AIK.

2. Jos Hooiveld

Många hyllade honom stort innan han ens hunnit sätta foten på Skytteholm. Och många fick anledning att jubla vidare även efter debuten. Redan från första tacklingen stod det klart att Wesström hade hittat rätt. Jos Hooiveld stod för allt som AIK har saknat tidigare år; karaktär, ledaregenskaper och ett strålande mittbacksspel. Måste vara kvar i klubben om AIK ska ha någon möjlighet att nå Champions League.

1. Jorge Ortiz

Som jag har försvarat den här mannen. Bitit ihop och gett mig fan på att inte sluta tro. Under hela 2008 när kritiken haglade mot Ortiz som sades vara alldeles för tunn, alldeles för långsam och alldeles för dålig i största allmänhet. Därför känns det så otroligt bra nu. Många glömmer bort Ortiz när de talar om nyckelspelare hos svenska mästarna. I mina ögon råder det inga tvivel. Jorge Ortiz kombinerar ett internationellt passningsspel med ett tacklingsspel och en uthållighet som är unik i Sverige. Allsvenskans bästa mittfältare och AIK:s mest värdefulla spelare guldåret 2LAX9.

Bubblare: Daniel Örlund

***

I och med detta kör vi igång ett svep med olika listor som tillsammans sammanfattar säsongen 2LAX9. Imorgon listar vi Årets viktigaste mål.

Fyll gärna på med egna listor i kommentarsfälten!

Allt krut på avskedsfesten – på måndag tar vi revansch

Fotboll, allsvenskan, Helsingborg - AIK

Foto: Bildbyrån

AIK kom till Olympia som nyblivna favoriter till SM-guldet. Med samma poäng som IFK Göteborg och en match mindre spelad. Just då, när laget borde explodera i en viljeinsats som överträffar allt vi har sett tidigare på säsongen, bjuds vi på en av årets mest tafatta och höglösa insatser. Det kanske är början på en mental kollaps. Det kanske är en väckarklocka. Hur som helst känns det jävligt tomt just nu. Nu vill jag se att Stahres mannar låter antagonisterna sota för den här förlusten på måndag. Big time. Fortsätt läsa…

AIK i korthet – 12/9-09

Har varit iväg på konferens under två dagar. Varken hunnit eller kunnat ha så bra AIK-koll som jag velat. Men här är ett litet snabbsvep av vad jag har snappat upp på morgonkvisten.

Bojan ser dubbelt

Bojan i en numera klassisk Bojan-intervju. Samma retorik, samma språk, samma ordval. Bojan levererar igen!

And If You Know Your History

Simon Bank recenserar Tattersall och ger den 4 av 5 plus. I tider där dom flesta AIK-supportrar ger lika mycket för svensk sportjournalistik som toalettvattnet de pissar i hemma, vill jag ändå, diskret men äkta, hylla Simon Bank för de texter han skriver.

AIK chockar – ger inte backstjärna nytt kontrakt

Om än uppgifterna inte är bekräftade talar väl det mesta för att Jonsson lämnar efter säsongen. Däremot talar väl ganska lite för att han skulle lämna för just Kalmar? Sämre lön, sämre stad, sämre fotbollslag. Nej, Jonsson har ställt in siktet på utlandet. Och jag gissar att ett eventuellt Jonsson-tapp kommer att betyda mer än många tror.

På måndag är det ny match i Allsvenskan. Mot Häcken på Rambergsvallen. En införrapport kommer i helgen. Håll utkik!

AIK i korthet – 8/9-09

Ledarskapsutbildning med Mikael Stahre och Björn Wesström

Det här verkar ju intressant. Jag sitter ju inte direkt på en ledarpost på mitt jobb, men nog fan skulle jag kunna vältra mig i Stahre/Wesström i några timmar.

Stängd biljettförsäljning i Göteborg

Ett jäkla liv om dessa biljetter till Göteborg. Nu är biljettförsäljningen tydligen stängd. Jag har länge gott i tankar om att fira SM-guldet på pressläktaren. Det skulle svida i många journalistsjälar. Noterade häromdagen i SVT:s ”Sportpanelen” att några av dem skämdes i efterhand för att de klappat försynt när Zlatan gjorde 2-1 mot Ungern i VM-kvalet.

”Därför är Obolo så svårsåld”

AIK och Obolo förhandlar inte om ett nytt kontrakt, enligt Patrik Mörk. Inte direkt oväntat men det suger ju likväl. Någon klubb ute i Europa kommer att göra sig ett rejält klipp om Obolo går som Bosman.

Solnadagen den 12:e september – stor fest i Solna

Precis som speakern på Råsunda meddelade i måndags kommer AIK Fotboll att medverka på Solna-dagen; ett litet PR-jippo som bygden anordnar. Som jag förstod kommer man bland annat att kränga grejer i välgörande ändamål. Sånt biter bra på mig.

Biljettkaos i Göteborg

Mera om biljettkaoset, för den som vill gotta sig i detta. Youssef Bennani redogör. Han är bra på sånt, Youssef.

AIK-glädje över Bojans beslut

Apropå Bojan, AIK-kärlek och publikfrieri. Jag skrev en liten krönika på ämnet tidigare idag. Här.

Krönika: Att älska ett klubbmärke

Foto: Bildbyrån

Foto: Bildbyrån

Eller att älska AIK. För det är ju vad detta handlar om.

Under alla år som jag har följt klubben (ja, det börjar bli ganska många) har frågan om kärleken till AIK ständigt debatterats supportrar emellan. Vem som är mest supporter eller vem som älskar AIK mest har såklart aldrig besvarats. Men vi har alltid kunnat enas om att när supportrar flyttar ner på planen och blir spelare, när dom drar på sig stället, ger sig ut på mattan och krigar i AIK:s namn – då är dom hjältar utan dess like. Fortsätt läsa…

AIK i korthet – 7/9-09

Ni som har följt AIKBLOGGEN en tid vet att vi tidigare körde en inläggsserie som vi kallade för AIK-veckan. Av olika orsaker publiceras den inte sedan en tid tillbaka. Men vi kommer att pröva en ny grej. Korta kommentarer kring aktuella AIK-nyheter; så gott som dagligen. Detta är det första ”AIK i korthet”. Vad tycker ni? Fortsätt läsa…

Inför AIK-Trelleborg. Ivan Obolo tillbaka där allt började

När Trelleborg kommer på besök till Råsunda brukar det vanligtvis inte leda till någon större adrenalinkick för oss supportrar. Matcherna brukar vara målfattiga tillställningar med ett bortalag som bygger upp en betongdefensiv framför eget straffområde. När även två hyperviktiga matcher spelas i Göteborg i helgen så skulle man kunna tro att matchen mellan AIK och Trelleborg kommer att hamna lite i skymundan.

Men vi gnagare borde fortfarande förvänta oss att det blir både rampljus och hjärtsvikt den här helgen. Det beror inte på att TV4 valt att visa vår match och det beror knappast på att Patrick Ekwall därmed är på visit i Solna. Det har inte heller något att göra med att AIK har en god chans att ta tillbaka serieledningen den här omgången. Den riktiga nervositeten och det mediala fokuset kommer istället handla om Ivan Obolo. För hur tungt det än känns så måste man acceptera att Ivan kan vara på väg bort. Det mesta har sagts om vad en forsäljning skulle innebära och även om det är nödvändigt så skulle det kännas oerhört bittert att förlora Ivan i det här läget. Men risken finns alltså att matchen mot Trelleborg blir Ivans absolut sista framträdande på Råsunda.

Vem vet hur saker och ting kommer se ut när helgen är över? Egentligen är det kanske dumt att oroa sig för framtida försäljningar och tabellplaceringar. Ett sätt att bevara sin kardiovaskulära hälsa är att liksom Micke Stahre ta en match i taget och helt enkelt lägga all sin fokus på vår närmaste uppgift, Trelleborg.

Eftersom Trelleborg är ett av de mest anonyma lagen i Allsvenskan så tänkte jag dra upp lite korta fakta. Laget kommer från den Nordtyska staden med samma namn och de spelar sin fotboll på anrika Tjångavallen. Deras supporterklubb kallades länge for Evy Palm eftersom staden Trelleborg givetvis är mest känd for sina vackra palmträd. Supporterklubben bytte sedemera namn till True Blue, ett namn som nyligen ändrades till True Blues då en fördubbling av medlemsantalet gjorde att man äntligen kunde börja använda pluralformen.

Trelleborgs nyckelspelare inför den här säsongen var Rasmus Bengtsson, som trots sin ringa ålder har gjort sig känd för sin styrka i defensiven, sitt säkra positionsspel och sin förmåga att skriva på två kontrakt samtidigt. Tyvärr ledde den senare färdigheten till att han nu inte längre spelar i Trelleborg.

Men laget har faktiskt, om man ska vara allvarlig för en stund, klarat sig bra utan Rasmus Bengtsson. 4-0 senast mot Halmstad vittnar om ett Trelleborg som är slagkraftiga på hemmaplan och faktiskt mycket starka i offensiven; ryktet till trots. Med talanger som Andreas Drugge, Fredrik Jensen, Kristian Haynes och Marcus Pode har Trelleborg gått från att vara ett noll-noll-gäng till att bli ett riktigt målfarligt lag med ett djupledsspel av hög allsvensk klass. Problemen för Trelleborg återfinns snarare i det defensiva mittfältet och i deras usla facit på bortaplan. Något som kanske kan båda gott för AIK.

Något annat som talar för Gnaget är att Jorge Ortiz och Bojan Djordjic är tillbaka från sina avstängningar. De båda saknades enormt i senaste matchen mot Kalmar och deras frånvaro var ett stort skäl till att vi förlorade mittfältskampen i den matchen.

Bojan är nu inte direkt den sortens spelare som man vinner mittfältsstrider med. Han kan till och med ses som lite utav en defensiv risk ibland. Men han är en av mycket få spelare i dagens AIK som har tillräckligt med offensiv kvalitet för att kunna lägga exakta passningar som river upp sår i motståndarförsvaren. Bojans klass lyser kanske bara igenom i enstaka moment under en match, men det är precis dessa moment som har avgjort flera matcher i AIK:s favör den här säsongen. Jämnheten och styrkan har istället Ortiz stått för, och tillsammans med Bojans spetskompetens och vinnarmentalitet skapas det en mycket bra balans på mittfältet. Det är knappast en slump att AIK inte har förlorat en enda match där både Ortiz och Bojan varit på planen.

AIK får lov att klara sig utan avstängde Nils-Eric Johansson, som faktiskt är vår mesta målskytt på Råsunda i år. Om vänsterbacksplatsen lämnas över till Pierre Bengtsson så undrar man om även Talangen då spelar sin sista match i AIK. Det kanske är läge att ge honom en extra applåd efter matchen.

Eftersom det här mycket väl kan vara sista gången vi ser Ivan Obolo på Råsunda så bör vi verkligen ta chansen att njuta av hans smokinglir, för om han försvinner kommer det dröja länge innan vi får se en spelare av den kalibern i AIK igen. Ta även tillfället i akt och hylla Ivan riktigt rejält. Om Ivan sedan trots allt stannar säsongen ut så vore en hyllning efter Trelleborgsmatchen ändå inte alls fel, eftersom han om någon förtjänar att bli hedrad sju dagar i veckan. Med det sagt kan man alltid hoppas att vi får chansen att hylla honom igen en vecka senare, i cupmatchen mot Häcken. Men helst av allt skulle jag vilja kunna tacka honom efter matchen mot Göteborg i november.

Ah, visst fan. En match i taget var det… Nu kör vi över Trelleborg!

AIK-veckan, v. 26

Förra veckan handlade mest om träningsmatcher och spelarkontrakt. AIK spelade oavgjort mot Norrköping i genrepet inför omstarten av Allsvenskan, Bojan Djordjic kritade på för nya år och Patrik Bojent tvingas lämna truppen när kontraktet går ut.

AIK begav sig alltså till Hallstavik i hjärtat av Roslagen för att ta sig an bottenlaget i Superettan, en gång i tiden anrika IFK Norrköping. Matchen slutade 1-1, AIK var nöjda, IFK var nöjda och äntligen är uppehållet snart över. På söndag väntar Örebro på Behrn Arena. Ett Örebro som i sin tur genrepade mot Assyriska – en match man vann med 2-1. Många AIK:are väntas vara på plats i Örebro och förutom själva matchen kommer de också att bjudas på premiärspelningen av Millencolins nya singel – en låt om Örebro i samarbete med ÖSK Fotboll. Inte dumt alls!

Bojan Djordjic förlängde alltså kontraktet i veckan, medan Wesström fick den otacksamma uppgiften att meddela Bojent att det är slutspelat i svartgult. Troligtvis kommer fler spelare gå samma öde till mötes och Wesström öppnade dessutom för utlåningar i en intervju med Svenska Fans.

Mycket av veckan har fortsättningsvis kretsat kring Dulee Johnson och dennes tränings- samt matchcomeback i AIK. Dulee är antagligen högaktuell för spel mot Örebro, även om både Stahre och Wesström tycks mena att han inte är i 100 % fysisk form. Dulee själv är glad att vara tillbaka och är rörande överens med ledarstaben om att han har mognat i Israel. I matchen mot Norrköping spelade han 20 minuter och gjorde en enligt rapporter en godkänd insats.

I övrigt hände det inte sådär rasande mycket förra veckan. Bloggen ”En röd-gul röra” satte fart på Gnagarforum genom att hävda att Ivan Obolo skulle vara överens med Elfsborg och AIK Media har bjudit på ett spännande bakom kulisserna-reportage med Björn Wesström (del 1 och del 2).

AIKbloggen kommer idag eller i dagarna att lansera en ny design. När den väl är uppe och Allsvenskan kickar igång igen ska inläggsfrekvensen bli högre och bloggen sedermera bättre än någonsin. Håll utkik!

Ljuset syns i tunneln

Tillbaka på jobbet efter fyra dagars ledighet och svagt bloggande. Framförallt är det AIK-veckan som har fått stå tillbaka senaste veckan och så blir det även denna vecka. Å andra sidan. När schemat är så tight som det är nu hinner massmedia knappt producera annat än matchkommentarer och matchkrönikor. Sånt som folk läser utan att jag guidar med en länk. Men senast nästa vecka kommer AIK-veckan att vara upp och rulla igen.

Inför kvällens match i Gefle har jag läst Raffe Sundbergs införrapport. Jag brukar aldrig läsa införrapporterna annars. Efteråt är jag mest orolig över hur jag ska kunna få ihop så jäkla mycket text i min egen rapport inför derbyt på torsdag. Räkna med en kortare variant.

Det rapporteras om ett skadeskjutet AIK som tar sig an Gefle ikväll. Planens bäste spelare mot Elfsborg, Bojan Djordjic saknas, men själv är jag mest orolig över att trion Pavey, Hooiveld och Obolo samtliga står på två gula kort och blir avstängda i derbyt vid ytterligare kort ikväll. Har vi otur har vi lika kort om spelare som Bajen på torsdag.

Förjävla skönt att vi går mot uppehåll. Stahre behöver samla trupperna. Såväl spelare som supportrar går på knäna just nu. I juli börjar det på allvar. Om bollen studsar rätt i två matcher till har vi alla förutsättningar för en trevlig höst. Med eller utan Ivan Obolo.

Nya Ortiz dominerar

Tunnelbana till bortamatch, gröna fält, grusplan, träläktare. Mycket var annorlunda och det kändes närmast surrealistiskt att ta sig ut till Hässelby för att se AIK spela allsvensk fotboll mot Brommapojkarna. Likväl trevligt, jag gillade känslan av att komma till en annan fotbollsvärld.

Brommapojkarna har börjat allsvenskan bra och redan tidigt i matchen förstod man varför. Trots att planen bestod till större delen av grus och sand lyckades hemmalaget rulla på bollen ganska bra. Betydligt bättre än AIK. Första 30 var horribelt usla från AIK:s sida. Framförallt defensiven – varken Jos eller Per Karlsson spelade bra idag. Gissar att Walid Atta stärkte sina aktier för spel i mittförsvaret bara genom att sitta på bänken och se på.

Tommy skrev i veckan att det är dags att tacka och säga adjö till Tjerna i startelvan. Det dröjde 45 minuter till, sen tröttnade Stahre också. Pierre visade sig vara en bättre lekkamrat till den nya Ortiz. Och såg till att nya Ortiz kunde dominera ännu mer i andra halvlek.

Viktor Lundberg gör en alldeles strålande A-lagsdebut från start. För dem som ser AIK på Skytteholm om vintrarna är han knappast ett okänt namn och det är knappast heller överraskande att han spelar så bra. Eller att han har bra krut i dojjan.

Stahre tycker att AIK vinner välförtjänt. Det låter jag vara osagt. Men jäklar vad gott det smakar att se bollen rulla i nät på övertid. Övertidsmål – det finns inget bättre!

Gabriel Özkan saknades på nytt. Tidigare i veckan sades att han skulle spela om det inte vore för magsjukan. Innan matchstart idag säger man att han har problem med ljumskarna, men att han bör kunna spela nästa match. Efter matchen säger man att han kommer vara borta på obestämd tid. Det gör mig både besviken och förbannad. Mest förbannad. Vi är förda bakom ljuset. Räknar inte med Özkan innan sommaren.

Bojan tycks ha hamnat i Stahres frysfack. Wesström antyder att vissa i nuvarande trupp inte kommer att få förlängt. Jag ser ett samband. För min del får Stahre gärna byta frysvaror. Saleh mot Bojan. Saleh har varit rejält kass när han har hoppat in mot Malmö och BP.

Fortfarande frågetecken framåt

AIK-bloggen kan stolt presentera en ny skribent. Erik Haking debuterar med en text inför kvällens match mot Malmö.

Tidig seriefinal har det kallats (även om det inte riktigt stämmer) och visst går vi in i mötet med Di Blåe med en speciell känsla idag. En känsla som vanligtvis bara inställer sig inför ett derby eller en sommarmatch mot Göteborg. Vi AIK:are är inte vana vid att sitta med sex poäng efter två omgångar av allsvenskan och definitivt inte bortskämda med ett så lovande spel i inledningen av en säsong.

Tät defensiv med hög press fällde svenska mästarna på bortaplan där undertecknad innan skrev en krönika på Svenska Fans som avslutades med meningen: ”Tipset säger 1-1. Som verkligheten ser ut skulle det kännas som en liten vinst”. Den formuleringen fick jag äta upp lite grann även om rubriken (som jag inte skrev) kanske inte riktigt speglade artikeln.

Trots det växande självförtroendet bland oss supportrar håller jag fast vid att det finns ett litet frågetecken för själva målgörandet. Iván agerar som bekant oftast target (med stor framgång) och hinner inte tillräckligt ofta in i boxen för att kunna räknas som den där spjutspetsen vi har längtat så länge efter. Hur Thorstensson kan utvecklas på det området återstår att se även om hans slit i alla fall kommer leda till att lagkamraterna får större ytor. Den enda i truppen som är en klassisk straffområdesspelare är personliga favoriten Miran Burgic men som bekant verkar han ha något allvarligt otalt med andarna eftersom han spenderar den mesta tiden med rehabilitering istället för matchning. Kontraktet gäller över denna säsong och fram till nästa sommar och nu är det hög tid att en frisk Miran får göra sina 10-15 matcher i rad från start så vi får se hur mycket kvalitet han har. Det finns ingen annan jag faktiskt unnar att få vara frisk så mycket som Miran.

Det skulle i så fall vara Bojan Djordjic som äntligen är tillbaka i truppen inför dagens match. Här har vi en resurs som många av de andra lagen troligen räknat bort. Bojans inställning och hjärta räcker långt. Nu är det dags att trycka ner hånleendena från kvällstidningskrönikörerna i halsen på dom ordentligt och visa upp hela registret. Förhoppningsvis får vi se en kvart av Bojan idag och bara det skulle betyda mycket.

Vi möter alltså ett Malmö som inlett med att besegra två nykomlingar och således också har full pott efter två matcher. Skåningarna verkar har fått ordentlig utdelning på sin talangutveckling då Harbuzi, Mehmeti och Molins ser ännu bättre ut än förra året. Kryddat har man gjort med att investera Toivonen-pengarna i den inte helt obekante Wilton Figueiredo (som mycket lägligt ej är spelklar ännu), brassen Ricardo/Ricardinho och Häckens kvicksilver Daniel Larsson. Återigen kommer våran höga press bli nyckeln då Harbuzi inte ska få någon chans att vända upp. Här kommer Tjerna och Ortiz med assistans få göra ett lika stort jobb som de gjorde mot Kalmar.

Den på pappret största svagheten hos MFF är försvaret där Dixon/Gabriel kommer få tufft mot vår store argentinare. Bakom ytterbackarna hoppas jag att Mutumba/Özkan/Saleh eller vilka det nu blir kommer finna ytor att utnyttja och Thorstensson slita isär det något orörliga Malmö-försvaret.

Idag har jag dragits med lite i hybrisen och vågar tippa 2-0 till AIK. Thorsten och Ivan får sätta varsitt och imorgon vaknar vi upp som serieledare.

P.S. En person som sällan (med all rätt) gjort sig förtjänt av beröm är Kalmars lagkapten Henrik Rydström. Men en liten klapp på axeln ska han ha idag när han istället för att göra som många andra och gråta ut och känna sig ”hotad” garvade bort några engagerade AIK:ares prank när de väckte honom mitt i natten inför matchen i måndags.

AIK-veckan, v. 14

Några dagar senare än vanligt är det dags att sammanfatta förra veckans AIK-nyheter. En vecka fylld av förväntan kulminerade på söndag eftermiddag när AIK besegrade Halmstad med 1-0 i årets första match. En match som inte bjöd på någon sambafotboll, men som lovar mer inför framtiden.

Antar att de flesta som läser den här bloggen redan har läst en och annan matchartikel, där nästan all fokus hamnar på Özkan och Mutumba. Kul! Inte minst med tanke på Jan Majlards krönika dagarna innan premiären, där det spekulerades i om Stahre skulle våga satsa på dessa kreativa herrar. Själv väljer jag att fokusera på tyckandet efter matchen, vilket känns mer intressant såhär i upptakten på säsongen.

Johan Esk väljer främst att föra ett resonemang om AIK:s supporterflirt (#1) som jag inte riktigt förstår. Om matchen skriver han att AIK saknar en spelare ”som är så målkåt att det spränger i hela kroppen”. Inte minst sedan Obolo lät sin nya offensiva utgångspunkt lysa med sin frånvaro. Mattias Gurestam På Stockholm City drar samma slutsats, precis som Erik Niva på Aftonbladet.

AIK:s defensiv såg stabil ut i söndags, om än det är svårt att avgöra om det var AIK som var bra eller Halmstad som var uddlösa. Mattias Lühr såg dock samma potential i Jos Hooiveld likt de som har varit på Skytteholm i vinter. Robert Laul valde dock att inte sälla sig till skaran av imponerade.

Flera spelare figurerar i vanlig ordning i tidningarna förra veckan. DN gjorde ett reportage om Örlund som hastigt blev nummer ett igen. Många tyckte att Örlund såg darrig ut i söndags – jag tycker han gjorde en fullt godkänd insats.

Sundsvalls Tidning verkar ha satt specialbevakning på traktens stora fotbollshopp Pontus Engblom. Den här veckan bjuder man på en lång och bra intervju med denne, som dock hamnade utanför truppen mot Halmstad. Gissar att det är först och främst matcher med Väsby som gäller i år.

Bojan skrivs det om flera gånger varje vecka och förra veckan var inget undantag. Jag undrar hur många artiklar jag har läst om att han snart är tillbaka och kör 100 %? Här snackar Stahre om Bojan och hur han kommer att bidra till konkurrenssituationen. Här säger Bojan att han närmar sig full form.

Bakgrunden till Kevin Walkers märkliga skada uppdagades också förra veckan – blodförgiftning löd förklaringen. Och när man läser den här artikeln (som visserligen tillhör den här veckan, jag gör ett undantag) förstår man varför AIK har uttryckt att man vill vara försiktiga med Kevin och att det lär dröja innan han är tillbaka för fullt.

Wiltons övergång till Malmö FF förra veckan gav upphov till att många arga röster höjdes, inte minst på GF. Just den diskussionen har många avhandlat innan mig så jag släpper helt enkelt den för nu. Återstår att se om den blossar upp på nytt när MFF besöker Råsunda den 16:e april..

AIK offentliggjorde i veckan att supportrarna föräras med nummer 1 och att detta nummer inte kommer att bäras av någon spelare i framtiden. Till detta tillkom en jäkligt snygg film, en stor matchtröja som skänktes innan spelarentrén i söndags och en supporter på samtliga truppfoton inför årets matcher på Råsunda. Det sista hade man kunnat skippa.

Jonas Arnesen skriver mycket intressant om publikparadoxen och huliganproblemen. 2009 är ett ödesår för svenska klubbar, dels ekonomiskt men också när det gäller förändringsarbete. Jag har skrivit det förut: det ska bli spännande att följa vilken skillnad Supporterunionen tillsammans med Bosse Johansson kommer att utgöra. Ur artikeln:

Med större makt följer också ökat ansvar för supportrarna. Nu kan de inte längre skrika ”avgå” från läktarplats, och inställningen ”vi-mot-dem” som präglat attityden hos många supportergrupper mot egna klubben är inte längre lika gångbart.

Nu handlar det om självsanering för att rensa ut huliganer som förstör från supportrarna som stödjer.

Lyckas inte det riskerar både Supporterunionen och de enskilda klubbarnas supporterorganisationer att tvingas leva med att mannen på gatan även fortsättningsvis sätter likhetstecken mellan begreppen supporter och huligan – hur oriktig jämförelsen än är.

Och inte att förglömma. Att även media fortsättningsvis gör samma sak. Hur oriktig jämförelsen än är eller hur lite verklighetsförankring krigsrubrikerna än har. Lars-Åke Lagrell tror dock inte att 2009 blir ett så mörkt, lågkonjunktursdrabbat fotbollsår som många misstänker.

Nu i veckan väntar träningsmatch för AIK på torsdag mot samarbetsklubben Akropolis innan Stahre plockar ut den trupp som ska åka till Kalmar och Fredrikskans för att matcha mot svenska mästarna på annandag påsk. Jag hade planerat att ta mig ner till Kalmar men skräms bort av att matchen startar först 20.00 (på en helgdag!). Helt i linje med förbundets profetia antar jag…

Walker given mot Halmstad

Som ni har sett har det legat uppe en omröstning en längre tid. Fråga: Vilka innermittfältare tror du att Stahre ställer på benen i premiären mot Halmstad?

Drygt 175 svar har inkommit och närmare hälften gissar att det blir Jorge Ortiz och Kevin Walker som får förtroende den 5:e april. 20% sätter sina slantar på Ortiz/Tjerna och 10% på Tjerna/Walker.

Av försäsongen att döma är Kevin Walker den enda som känns given inför premiären – att Stahre skulle ställa honom åt sidan efter en riktigt bra försäsong känns inte troligt.

Vem som ska spela bredvid är mer ovisst, mest för att Kaptenen eller Ortiz har haft skadebekymmer under försäsongen och därför bara visat upp sig sporadiskt. Enligt rapporter från Spanien ligger dock Ortiz närmast, sedan Tjernström tvingades till en enklare operation och endast kunde delta i spel i slutet av träningslägret.

Pierre Bengtsson har spelat mycket tillsammans med Walker och gjort det bra – trots det har paret fått få röster i undersökningen. Jag tror inte heller att Stahre vågar ställa Pierre på mitten tillsammans med Walker i premiären – och det gör han nog helt rätt i.

Vilka som spelar från start mot Sundsvall i genrepet på lördag (27/3) kommer antagligen att vara desamma som startar mot Halmstad. Min gissning är Ortiz/Walker.

Fotnot: Jag har alltid betraktat Bojan som yttermittfältare. Vissa rykten säger dock att Stahre primärt kommer att använda honom som innermittfältare den här säsongen. Det återstår att se om Bojan kan överglänsa konkurrensen under våren, men i premiären är han knappast aktuell.

AIK-veckan, v.11

Det är mycket nu och jag hinner inte blogga lika mycket som jag skulle vilja. Av den anledningen blir jag tvungen att bjuda på en lite mer korthuggen AIK-veckan än vanligt.

I torsdags spelade AIK veckans enda träningsmatch. Precis som tidigare matcher mitt i veckan mönstrade man ett Väsby-inspirerat lag. Det var kallt på Skytteholm. Spelet värmde inte. Du kan läsa mer om det här.

För egen del har jag ägnat helgen åt en intervju med Annela Yderberg som jag gjorde tillsammans med Christoffer Roghult för en dryg vecka sedan. Två timmar råmaterial ska transkriberas och printas ut. Förhoppningsvis kommer du att kunna läsa det på GF under veckan. Tills vidare för du hålla till godo med de tidigare ”AIK inifrån”-reportagen som har publicerats under veckan. Dels om Tomas Lindholm och hans arbete i AIK, dels om Stahre/Wesström, om deras fotbollsfilosofi och framtidssatsningen.

Ang. Annela Yderberg så intervjuades hon angående AIK:s ansträngda ekonomi av Eurosport. Vår intervju kommer att bli betydligt fylligare.

AIK provade på nytt en provspelare i veckan – denna gång en argentinare. Det sägs även att Björn Wesström är på plats i Brasilien för att studera. Sydamerika-spåret tycks alltså inte vara helt dött.

City har presenterat ett Stockholm Dream Team i tidningen – ett mycket AIK-inspirerat lag. Ganska naturligt med tanke på att AIK ser starkast ut av Stockholmsklubbarna inför säsongen. Utöver backlnjesspelarna Jonsson, Hooiveld och Karlsson återfinns även Özkan och Obolo i elvan.

Alliansen meddelar att man häver bortabojkotten tillfälligt för att åka på bortamatcherna mot Kalmar och BP (om nu den senare verkligen är att betrakta som bortamatch). Bägge dessa klubbar har erbjudit sig att stå för kostnaderna som bortaföljet innebär och Alliansen hoppas nu att fler klubbar väljer att göra samma sak.

Stadium tillkännagav under veckan att man förlänger sponsoravtalet med AIK och apropå lågkonjunkturen och det vikande publikintresset berättar Johan Cederbrandt om sina tankar inför 2009 och hur AIK vill jobba för att få intresset att växa tillbaka.

Från det ena till arenafrågan. Christian Alexandersson intervjuades av Aftonbladet i veckan och öppnade för AIK-stuk på Swedbank. Själv tror jag mest att Alexandersson var ute efter att plocka några billiga PR-poäng. Artikeln läser du här, mitt inlägg här.

Bojan Djordjic är den av spelarna som har figurerat mest i media under veckan.  Bland annat i en läsvärd intervju inriktad på Bojans serbiska rötter och hans relation till Serbien. Men också i en mer typisk artikel angående hans stundande comeback hos Nyheter 24. Förhoppningsvis gör Bojan sina första minuter på planen för säsongen under AIK:s läger i Spanien.

AIK Fotboll AB släppte även årsredovisningen på den mycket dåligt fungerande hemsidan i veckan. Jag har inte ens hunnit skumma igenom den än men ska göra det vid tillfälle. Om du vill läsa den själv istället så kan du gå via den här länken.

DN skriver en intressant och mycket läsvärd artikel med historisk vinkel om fotbollen i Göteborg respektive Stockholm. Den rekommenderar jag varmt.

Till sist. SVT rapporterar att Arbetsmiljöverket riktar kritik mot storklubbarna med anledning av att ordningsvakter och publikvärdar tvingas arbeta under odrägliga arbetsförhållanden:

Arbetsmiljöverket vill att klubbarna svarar på kritiken innan Allsvenskan startar och är de inte nöjda med svaren väntar en kravlista som ska genomföras med hot om vite. Klubbarna arbetar just nu med att gå igenom Arbetsmiljöverkets krav men vill inte svara på kritiken ännu.

Det finns nog en och annan supporter som skulle hävda att ordningsvakterna själva är en starkt bidragande orsak till den dåliga arbetsmiljön…