AIKBLOGGEN

När Trelleborg kommer på besök till Råsunda brukar det vanligtvis inte leda till någon större adrenalinkick för oss supportrar. Matcherna brukar vara målfattiga tillställningar med ett bortalag som bygger upp en betongdefensiv framför eget straffområde. När även två hyperviktiga matcher spelas i Göteborg i helgen så skulle man kunna tro att matchen mellan AIK och Trelleborg kommer att hamna lite i skymundan.

Men vi gnagare borde fortfarande förvänta oss att det blir både rampljus och hjärtsvikt den här helgen. Det beror inte på att TV4 valt att visa vår match och det beror knappast på att Patrick Ekwall därmed är på visit i Solna. Det har inte heller något att göra med att AIK har en god chans att ta tillbaka serieledningen den här omgången. Den riktiga nervositeten och det mediala fokuset kommer istället handla om Ivan Obolo. För hur tungt det än känns så måste man acceptera att Ivan kan vara på väg bort. Det mesta har sagts om vad en forsäljning skulle innebära och även om det är nödvändigt så skulle det kännas oerhört bittert att förlora Ivan i det här läget. Men risken finns alltså att matchen mot Trelleborg blir Ivans absolut sista framträdande på Råsunda.

Vem vet hur saker och ting kommer se ut när helgen är över? Egentligen är det kanske dumt att oroa sig för framtida försäljningar och tabellplaceringar. Ett sätt att bevara sin kardiovaskulära hälsa är att liksom Micke Stahre ta en match i taget och helt enkelt lägga all sin fokus på vår närmaste uppgift, Trelleborg.

Eftersom Trelleborg är ett av de mest anonyma lagen i Allsvenskan så tänkte jag dra upp lite korta fakta. Laget kommer från den Nordtyska staden med samma namn och de spelar sin fotboll på anrika Tjångavallen. Deras supporterklubb kallades länge for Evy Palm eftersom staden Trelleborg givetvis är mest känd for sina vackra palmträd. Supporterklubben bytte sedemera namn till True Blue, ett namn som nyligen ändrades till True Blues då en fördubbling av medlemsantalet gjorde att man äntligen kunde börja använda pluralformen.

Trelleborgs nyckelspelare inför den här säsongen var Rasmus Bengtsson, som trots sin ringa ålder har gjort sig känd för sin styrka i defensiven, sitt säkra positionsspel och sin förmåga att skriva på två kontrakt samtidigt. Tyvärr ledde den senare färdigheten till att han nu inte längre spelar i Trelleborg.

Men laget har faktiskt, om man ska vara allvarlig för en stund, klarat sig bra utan Rasmus Bengtsson. 4-0 senast mot Halmstad vittnar om ett Trelleborg som är slagkraftiga på hemmaplan och faktiskt mycket starka i offensiven; ryktet till trots. Med talanger som Andreas Drugge, Fredrik Jensen, Kristian Haynes och Marcus Pode har Trelleborg gått från att vara ett noll-noll-gäng till att bli ett riktigt målfarligt lag med ett djupledsspel av hög allsvensk klass. Problemen för Trelleborg återfinns snarare i det defensiva mittfältet och i deras usla facit på bortaplan. Något som kanske kan båda gott för AIK.

Något annat som talar för Gnaget är att Jorge Ortiz och Bojan Djordjic är tillbaka från sina avstängningar. De båda saknades enormt i senaste matchen mot Kalmar och deras frånvaro var ett stort skäl till att vi förlorade mittfältskampen i den matchen.

Bojan är nu inte direkt den sortens spelare som man vinner mittfältsstrider med. Han kan till och med ses som lite utav en defensiv risk ibland. Men han är en av mycket få spelare i dagens AIK som har tillräckligt med offensiv kvalitet för att kunna lägga exakta passningar som river upp sår i motståndarförsvaren. Bojans klass lyser kanske bara igenom i enstaka moment under en match, men det är precis dessa moment som har avgjort flera matcher i AIK:s favör den här säsongen. Jämnheten och styrkan har istället Ortiz stått för, och tillsammans med Bojans spetskompetens och vinnarmentalitet skapas det en mycket bra balans på mittfältet. Det är knappast en slump att AIK inte har förlorat en enda match där både Ortiz och Bojan varit på planen.

AIK får lov att klara sig utan avstängde Nils-Eric Johansson, som faktiskt är vår mesta målskytt på Råsunda i år. Om vänsterbacksplatsen lämnas över till Pierre Bengtsson så undrar man om även Talangen då spelar sin sista match i AIK. Det kanske är läge att ge honom en extra applåd efter matchen.

Eftersom det här mycket väl kan vara sista gången vi ser Ivan Obolo på Råsunda så bör vi verkligen ta chansen att njuta av hans smokinglir, för om han försvinner kommer det dröja länge innan vi får se en spelare av den kalibern i AIK igen. Ta även tillfället i akt och hylla Ivan riktigt rejält. Om Ivan sedan trots allt stannar säsongen ut så vore en hyllning efter Trelleborgsmatchen ändå inte alls fel, eftersom han om någon förtjänar att bli hedrad sju dagar i veckan. Med det sagt kan man alltid hoppas att vi får chansen att hylla honom igen en vecka senare, i cupmatchen mot Häcken. Men helst av allt skulle jag vilja kunna tacka honom efter matchen mot Göteborg i november.

Ah, visst fan. En match i taget var det… Nu kör vi över Trelleborg!