No offense!

Jag har inte någon erfarenhet av hur hockey-upplevelserna var utan sidostämning innan Berlin-muren föll, samt när jag såg AIK-spela i Värmdöhallen 2004.

Varumärket NHL kan stärka Ishochey precis som varumärket Premier-leuge stärker fotbollen. Men den svenska AIK profilen skall vara ett signum inte MTV eller vodka Gorbatjov för den delen heller.Upplevelse är dock viktigt.

Men ett fullsatt ”Goldin Hill” går aldrig att ersätta, men det går att ”dämpa” frånvaron och ökenkänslan med hjälp av sidoaktiviteter a lá NHL.

Du har säkert rätt. Men ge mig gärna en uppdatering i hur det bör vara.

Det viktigaste är givitvis vinster men t e x ett fullsatt derby kan vara lockande att gå på även om oddsen för vinst är låga mycket p g a stämningen.

Att det är tok för mycket matcher är det ingen snack om. Gick och demonstrerade på söder 2001 inför FBK. Men föga hände. Vi försvann och istället jublar fotbollsmagra Norrland.

KHL kan vara ett sätt att ge fingret!

Har inte tid med någon längre utläggning just nu, men kort handlar det om att jag tycker att alla idrottsevenemang måste utgå ifrån supporterskapet och passionen för att de ska vara intressanta. Det är en del av upplevelsen även för den som inte besöker en idrottsarena så ofta.

I exempelvis NHL, Elitserien och i Premier League upplever jag att man har låtit mycket av det traditionella supporterskapet stryka på foten i jakt på kommersiella framgångar. Man har gjort alldeles för mycket underhållningsevenemang av idrotten. I slutändan har det bara lett till en sämre produkt för alla som sitter på läktaren.

NHL-känsla är det sista jag vill ha. Jippon-stämning har redan förstört svensk hockey tillräckligt.

Jag vidhåller att så länge man försöker ta alldeles för bra betalt för en undermålig produkt så hjälper andra insatser föga. Pris först. Kreativitet sen. Då kanske siffrorna lyfter.

@Strigén,

Jag håller med. Däremot – ekonomiska problem behöver inte stå i vägen för framgång. Det har ju fotbollssektionen bevisat.

Men att be hockeyförbundet ändra om seriesystemet till rak upp och nedflyttning och 38 omgångar (och därefter playoff bland andra lag) skulle aldrig gå igenom.

Jag känner mig sjukt negativ. Men hockeyn idag, som den ser ut, tilltalar inte mig längre. När jag går, då går jag av sentimentala skäl. För att hedra en gammal vän.

Ekonomiska problem i somras trots en rätt bra fjolsäsong, följt av ekonomiska problem nu av akut modell, gör att jag inte tror på någon ljusare framtid heller.

Vi kan locka till oss gamla legender som är varumärken i sig själva som vi gjorde med Salming. Att skapa atmosfär genom att skärma av hela eller delar av kurvan med ett hjälpav ett draperi som om möjligt går att justera beroende på antalet efterfrågade biljetter kan minska känslan av gleshet och på så vis stärka upplevelsen.

Skapa mervärde genom att fylla ut periodpauserna med bland annat TV-inslag eller tävlingar borde provas.

Skapa NHL-känsla är viktigt men även ha AIK prägel kvar med bl a AIK-låtar.

Vi kan inte just nu vara ett stolt topplag i elitserien men vi AIK-are kan skapa en image som unika supportrar som vinner kampen om titeln de mest entusiastiska i Sverige med tanke på resultat.

Låt Hovet bli en mötesplats i väntan på fotbollen!