Det vackraste som finns är supportrar i matchtröja på planen. Spelare som är uppväxta på Norra, som har AIK i blodet och som ger uttryck för allt vi känner. Spelare som Bojan och Mutumba. Men vid sidan om dessa har vi lärt oss att älska flyktande legoknektar. De som kommer hit och skänker oss massor av glädje och professionalitet innan de drar vidare för större äventyr. Men hur mycket vi än älskar dom så kommer de aldrig att handla med AIK:s bästa för ögonen. Och jag klandrar dom inte.
Det är klart att det sved när man såg Wilton i ljusblått förstagången. Det är klart att man ville att det skulle gå åt helvete. Att man var förbannat skadeglad när målen uteblev. Och det är klart det skulle vara ännu värre om han hade hamnat hos antagonisterna. Men vi kommer aldrig att kunna begära lojalitet i utbyte mot kärlek. Spelarna skiter i våra känslor, men spelar tacksamt på dom under tiden vi är här. För oss handlar det om att kunna se igenom eller helt enkelt lära oss att svälja sveken.
Sebastian Eguren var en fantastisk spelare som gjorde mycket gott förHammarby, som älskade att spela på Söderstadion, men som också hadestörre uppgifter för ögonen. Att han en gång uttryckt starka känslor rättfärdigar inte det hat som sägs komma över honom i samma ögonblick som han blir AIK-spelare. Jag kan visserligen förstå frustrationen, men tycker att hatet och föraktet är lika naivt som besvikelsen hos trettonåriga flickor när de inser att pojkbandsidoler gifter sig och skaffar barn. Kärleksrelationen mellan en fotbollsspelare och en supporter är inget annat än en romantiserad idyll.
Jag tror inte att Eguren helt samvetslöst kommer att dra på sig en AIK-tröja om förhandlingarna går i lås. Jag tror inte att han ljög när han uttryckte sina känslor för Hammarby. Och om förutsättningarna i klubbarna var desamma och om han hade fått välja fritt, ja, då hade det givetvis blivit Hammarby. Men den kärleken vi skänker våra spelare ifrån läktaren kommer aldrig att bli besvarad av spelare som inte är som oss.
För en och annan kanske är svårt att förstå att vi älskar spelare som inte älskar oss. Men vi älskar aldrig enskilda spelare mer än vi älskar klubben. Det enda vi kräver, och kan kräva, är att de visar respekt mot emblemet de bär på bröstet och är professionella under åren de spelar i klubben. Och förhoppningsvis kommer de ihåg oss när de blir gamla.
Efter några dagars intensiva ryktesspridningar på såväl Gnagarforum som annat håll så är det till slut bekräftat; AIK förhandlar med Sebastian Eguren.
Men förutsättningen för att Eguren ska kännas som ett tillskott är att man lyckas knyta upp honom över minst ett års tid. Handlar affären bara om sex månader känns den snarare egendomlig. Det skulle innebära att Eguren kommer att spela inledande omgångar i Allsvenskan, för att sedan åka tillbaka till Spanien. I så fall kommer han alltså inte att spela CL-kval och heller inte ersätta eventuellt flyttande Ortiz eller Dulee. Likväl skulle det kännas häftigt om Wesström lyckades landa den här affären. Och om han gör det så litar jag på att han styr upp en bra lösning för AIK.
Bland de skeptiska till en eventuell värvning av Eguren står de som tycker att mittfältsbesättningen redan idag är en av Allsvenskans starkaste. Så är det ju. Men jag tror att Eguren är tänkt i en forwardsroll i första hand. Visst, han spelade defensivt på mittfältet i Villareal, men hade en offensivare roll i Bajen och är bevisligen tillräckligt bra offensivt för Allsvenskan.
Om BW sköter sina kort rätt får vi ett stort hjärta, en grym huvudspelare och ett riktigt bra skott. Och teoretiskt så är det inte alls otänkbart att Eguren skulle kunna göra samma jobb som Ivan Obolo gjorde som target/släpande anfallare för AIK.
Nu väntar några spännande timmar. Hastigt och lustigt har Silly season återuppstått men en alldeles fantastisk kraft.
Läs mer: Aftonbladets artikel och Lauls kommentarer.
Uppdaterat: Wesström bekräftar att man kan tänka sig Eguren i en anfallsposition.
Hemkommen från första fotbollsträningen sen jag stukade foten så tänkte jag ta den vanliga AIK turen på internet innan det blev dags för lite shut eye. Det gick ju minst sagt sådär… Under kvällen har åtskilliga rykten florerat på GF kring nyförvärv som tydligen ska landa i Sverige imorgon för kontraktsskrivning och sedemera presentation på torsdag. Låt oss drömma och spekulera lite:
Ailton
Om han inte förlängt det kontrakt som skrevs när han gick dit 2007 så kanske det kan vara aktuellt. Den danska skattesubventionen gäller väl bara i 3 år? Trots det så borde ju ändå FCK kunna erbjuda högre lön än AIK så i så fall måste det handla om det sportsliga. Det gick inte så speciellt bra för Ailton i FCK de första åren men han gjorde drygt 10 baljor när de vann dubbeln säsongen 08/09. Osäker på hur det gått denna säsong dock.
Henok Goitom
Ja, vore det inte fantastiskt om den förlorade sonen ville komma hem till AIK. Minns att Kissen försökte värva honom från Vasalund/Essinge redan innan han gick till Italien och Udinese. Nu har han ett antal år i Primera Divsion bakom sig men har aldrig representerat någon av de vassare klubbarna. Gick till UD Almeria inför säsongen 09/10 så i och med att han sitter på ett nytt kontrakt så skulle det bara vara aktuellt om den klubben vill bli av med honom. Eventuellt CL spel med AIK skulle ju vara ett bra skyltfönster och är man född i Solna så kanske man vill bli odödlig hos oss?
Erton Fejzullahu
Tror inte han är speciellt intressant för oss. Det var Marcus Ekenberg som var mastermind i Mjällby och stor anledning till att det gick så bra för honom där. I NEC Nijmegen så har det bara blivit någon enstaka match. Kort sagt, inte en spelare vi förstärker med inför ett CL kval.
Afonso Alves
Det här skulle däremot vara en våt dröm. Sannolikheten att Al-Sadd ger bort en kille de betalat typ 130 millar för så sent som förra året är dock försvinnande liten. Araber har dock larvigt mycket pengar och kanske skiter fullständigt i det.
John Guidetti
Tränade med oss i somras, är uttalad Gnagare och får inte spela a-lags fotboll i Manchester City. Att han inte får lite i City är ju faktiskt inte så konstigt men att han är duktig råder det inga som helst tvivel om. Spännande helt klart men det vore samtidigt lite synd nu när Pontus Engblom visar gryende form. De är ju typ samma ålder och ingen som bär laget själv ännu.
Daniel Nannskog
Över min döda kropp är allt jag har att säga om det.
Listan kan göras längre men det får förslagsvis bli i kommentarsfältet för nu måste jag faktiskt sova, hur det nu ska gå till när man inte kan sluta tänka på värvningar.
![Foto070[1]](http://aikbloggen.se/files/2010/02/Foto0701-1024x768.jpg "Foto070[1]")
- Foto: eget
Det har väl knappast undgått någon med alla hästar hemma att vårt älskade AIK fyller hundranitton bast idag. Jag brukar passa på att uppmärksamma vår födelsedag för folk som annars inte hade haft en susning eller bara förknippar AIK med det som kvällsblaskorna förmedlar, dvs ond bråd död och allmänna upplopp, typ. Så blev fallet även idag då jag under lunchen styrde kosan från Zinken till Biblioteksgatan för inköp av en flock AIK-bakelser till mina kollegor. Själv har jag, konstigt nog, svårt för gräddbomber trots att allt mellan godis och snacks i övrigt tycks tilltala mig som absint gör en a-lagare. Väl på plats på Wienerkonditoriet så kändes det plötsligt mer äCkta att gå all in på en tårta istället. Den hade ju trots allt en stor AIK sköld till skillnad från bakelserna och när man dessutom fick 10% rabatt mot uppvisande av medlemskortet var saken biff och jag 350 spänn fattigare.
Fortsätt läsa…
Dagens gladaste nyhet är förstås faktumet att allas vår M9, aka Martin Kayongo Mutumba, har förlängt sitt kontrakt till till och med säsongen 2012. Vi har med det inte bara säkrat upp en riktigt bra spelare med enormt AIK-hjärta utan även en fantastisk ambassadör för vår underbara klubb. Antalet Gnagare boende längs den blåa linjen lär öka betydligt snabbare så länge Mutumba showar vidare på kanten iklädd vår svarta tröja. Att Martin även mognat ytterligare som person är ganska så uppenbart med tanke på att hans nya citat är laget går före jaget. GF-inventarien Gecko påminde mig om den förmodligen bästa segerintervjun någonsin, check it! Fortsätt läsa…
Foto: Jesper Zerman
Det var en hyffsad första match på Skyttan i lördags, härligt att få se grabbarna live in action igen. Ska inte gå in på spelet för det har debatterats tillräckligt men vill ändå säga att Engblom gjorde mig riktigt glad. Blir spännande att följa.. Ortiz som ny straffskytt känns också fullt rimligt. Han är ju trots allt den enda, förutom Mr. 100%, som lagt en straff de senaste fyra åren. Den satt, mot Bajen dessutom!
Tvärt emot tidigare år så orkade jag inte tjata med mig folk på matchen vilket resulterade i att bara två i vårt årskortsgäng var på plats. Är glad att min persiske vän inte är var ett sömnigt fetto, buu på er andra. Mycket folk var det ändå och 3500 får ses som väl godkänt med våra mått mätt, särskilt med traditionsenligt bengaltifo. Fortsätt läsa…
Foto: Bildbyrån
Premiärhelgen 2lax10 är avklarad. En på alla sätt ganska typisk försäsongsmatch avverkades på Skytteholm. Alla frös – AIK blandade och gav. Extra plus till Walid, Engblom och Mutumbas första fyrtiofem. I övrigt kan man konstatera att Pavey gärna får vara på banan men inte som högerback och att Ivan såg mer saknad ut än jag trodde. Gissar att en och annan som var där bestämde sig för att skruva ner förväntningarna inför den allsvenska säsongen. Det är visserligen onödigt att dra stora växlar av försäsongsmatcher, men ett till en början ordinarie AIK-lag såg inte alls lika tunga ut som i fjol. Fortsätt läsa…
Jaha, så har det varit måndag i AIK världen och som vanligt kan vi konstatera att det e full fräs, dock utan Stefan & Krister ska tilläggas.. Grekiska ligatian Panionios har försöt att värva vår huvudtränare, vår Guardiola som norsk kringkastning så fint kallade Stahre. Lika otippat som otänkbart så det blev förstås inget med det.
En nätt summa om femton millar har vi också bestämt oss för att låna, eller låna o låna, refinansiering heter det tydligen. Detta för att betala det brygglån (ännu ett ekonomiskt begrepp som jag svänger mig med utan att ha en susning, typ) vi tog i höstas för att Bolo blev kvar. Jag måste ju erkänna att jag är kvar på ruta ett både vad gäller det ekonomiska och rent mattematiska för jag undrar fortfarande hur i fasiken vi kan vi tvingas till detta mångmiljonlån över huvud taget. Men det e klart. Det sportsliga föll ju inte så väl ut, vi vann ju bara allsvenskan, nån fattig cup (lex dübblish) och publikligan för trettiotolfte året i rad. Sålde spelare för dryga 20 mille gjorde vi också men man kanske ska gå minus då, va vet jag? Men håll med om att det ändå är liiiite besynnerligt, eller? Fortsätt läsa…
AIK ställer frågan till 36 000 fans på Facebook idag. Förslagen är många och hyfsat konkreta. Nästan alla fokuserar på två stycken lösningsriktningar. Kostnad och kampanj. Och svårare än så är det ju egentligen inte.
Jag erkänner gärna och snabbt. Jag tycker inte att det går att motivera dom 160 kronor det kostar att sitta på långsidan och se AIK Hockey spela transportmatcher på Hovet. Jag pyntar med hjärtat därför att AIK är AIK. Men jag tycker inte att underhållningsvärdet står i proportion till priset. Och i slutändan handlar det om att konkurrera med annan underhållning. AIK är inte allt för alla AIK:are.
Så när jag pratar om kampanjer så menar jag inte primärt kampanjer som iscensätts av supporterföreningarna för att dra folk och hypa enskilda matcher. Det funkar inte över en hel säsong eller ens över tio hemmamatcher. Jag pratar om kampanjer som främjar plånboken. Som gör det betydligt billigare att gå på hockey. För det är hela grejen. Efterfrågekurvan.
Det finns säkert en massa hinder när det gäller priset. Och det är inte säkert att en sänkning hjälper. För i slutändan kvarstår två avgörande problem som är svåra att överbrygga. Serien är inte tillräckligt intressant. Och för väldigt många AIK:are är det ett ganska knöligt projekt att ta sig Hovet. Särskilt på vardagar.
