Det var en härlig fredag med AIK match redan vid 13 tiden och Bob Athill på Mosebacke på kvällen. Sällan man har man haft så bra anledning att sluta tidigare på jobbet som igår. Innan jag kunde komma hem och kolla på matchen så tvingades jag emmellertid till handgemäng med en idiot på tunnelbanan som tog min telefon. Hur många fulla psykfall kan det egentligen finnas som får vistas bland oss normala människor? Jag är rädd att den siffran är på tok för hög..

På det stora hela är jag riktigt nöjd med matchen mot Rosenborg. Vi mötte ett av nordens bästa lag med flertalet landslagsmeriterade spelare  och var minst lika bra. Det är klart att vi hade svårt att skapa de där riktigt heta målchanserna med ett nykomponerat anfallspar i form av Burga och M9 men men spelet på främst mittfältet var en fröjd att se. Jorge och Dulle är helt fantastiska  bollvårdare. Det enda man saknar med herrarna är de lite tyngre avsluten från utanför boxen. Även den norske kommentatorn berömde AIK friskt och konstaterade att inget lag i Tippeligan lirar boll som oss. Lorentzson och Pertan tyckte jag var bäst i ett försvar som annars inte hade en av sina  bästa dagar men det var skönt att Maanoja spelade upp sig efter grodan i första minuten som RBK gjorde mål på.

På highlightsen,  som garanterat är ihopklippta av en enögd fjällfjärt, får vi i alla fall se Pavey göra mål för andra matchen i rad. Också värt att se är Pertans långa ben som är framme och räddar fort det bränner till.

Hockeykrigarna vann igen och har nu vunnit typ 9 av de 10 senaste matcherna, grymt! Det var tydligen onödigt spännande igår men det är juinte första gången i år. Nu ska jag snart gå till direktör Ohlsson och testa MAG för första gången men innan dess så måste jag dela ut en liten känga:

Hur fan kan Nicklas Carlsson bara ha 6% av rösterna på omröstningen av 00-talets mittback? Det är ju fan skandal hur fort folk glömmer bortvilken hjälte han var/är. Hans farsa har lirat i Gnaget, han kommer till klubben när vi som bäst behövde det. Är helt lysande i försvars och duellspelet när vi vinner superettan i stor stil och  även comeback året i allsvenskan är riktigt jävla bra. Kryddar det hela med ett gäng sköna och direkt avgörande mål, en härlig karaktär och oerhörd proffesionalism. Minns med glädje punktmarkeringen på den tacokäkande grinollen i Ellos.

Jos må ha varit Boss men old heroes dont die!

G