Foto: Bildbyrån

Två tunga rivaler gör upp i en direkt avgörande match inför fullsatta läktare. Sveriges största lag mot Sveriges mest framgångsrika lag. Hur det än slutar kommer någon att fira guldfest på söndag. Denna helt otroliga drabbning mellan två klassiska lag är större än någonting Allsvenskan bjudit på under sin 75-åriga historia.

Samma dag som biljetterna släpptes till den här matchen så slog jag till. Jag vägrade missa chansen att uppleva en avgörande guldmatch även om det skulle kräva en resa på 600 mil för att kunna vara på plats. Redan i somras kändes det som om den här matchen var som ämnad för att bli direkt avgörande, även om det då fortfarande var fem lag inblandade i toppstriden med dussinet omgångar kvar att spela. Egentligen är det smått otroligt hur allt har byggts upp till den här matchen. Alla små marginaler, övertidsmål och skrällar de senaste veckorna har lett till detta. Ödet bjuder oss på en episk kanonmatch.

För bara några dagar sedan såg det nästan ut som om det skulle kunna bli guldfest redan i hemmamatchen mot Örebro, men den matchen blev knappast ens en bra förfest. Trots storpublik så kändes det mer som en generalrepetition. Spelet infann sig inte och trots att spelarna var nästan överdrivet försiktiga så var det en kavalkad av små och stora misstag. Men det oavgjorda resultatet var tack och lov allt som behövdes och avsaknaden av avstängningar i AIK var av enorm betydelse. Det brukar sägas att ett felfritt genrep är ett dåligt omen så egentligen var det nog bara bra att det blev en skitmatch mot Örebro. AIK kan därmed gå in i matchen mot Göteborg utan några föreställningar om att vi är bäst i världen per automatik. Spelarna är fullt medvetna om att de måste höja sig några snäpp och de vet att de måste jobba stenhårt – hårdare än någonsin förut – för att ta guldpoäng på Gamla Ullevi.

Det mest oroande med IFK Göteborg är utan tvekan Tobias Hyséns hysteriska målform. En av nycklarna för AIK kommer bli att stoppa deras nummer sju. Mer lovande är det faktum att Göteborg förlorade en av sina huvudrollsinnehavare eftersom mittfältets pelare Gustav Svensson drog på sig en tredje varning mot Halmstad. Det är svårt att hitta någon spelare som är så viktig för sillarnas lagbygge som just den här unge herr Svensson. Hans avstängning i den här matchen kommer lämna ett gapande hål på mittfältet och jag ser inte någon spelare i Göteborgs trupp som kommer kunna axla hans viktiga roll i balansspelet.

Det känns omöjligt att sia om vilket lag som kommer vara spelförande. Blir det AIK som kör på kontringar eller blir det Göteborg? Kommer matchen kanske svänga fram och tillbaka, eller blir det ställningskrig på mitten? Svårt att säga på förhand. Det enda man kan vara säker på inför den här matchen är att inget av lagen kommer vika ner sig och det kommer vara kamp om varenda boll. Det kommer med största sannolikhet inte bli vackert, utan snarare fullt krig i blåsten nere på Gamla Ullevis sandåker. Det är nog laget med de små marginalerna på sin sida som kommer att stå som svenska mästare vid matchens slut.

4 000 AIK:are kommer följa den här matchen på plats på Gamla Ullevi. Stolt skrikande på en fullsatt bortasektion och till och med en del som kommer se matchen ifrån Änglarnas ståplats. En del AIK:are kommer även åka ner och följa matchen på pubar i Göteborg för att på så sätt vara så nära sitt lag som möjligt utan matchbiljett. Ännu större mängder gnagare kommer följa guldfinalen från hemmaplan, på lokaler runt om i Stockholmsområdet. Sen har vi förstås alla exilare. Tusentalet inbitna gnagare som kommer sitta som klistrade framför websändningar i Paris, Seoul, Washington, Brisbane, Jakarta och alla tänkbara platser runtom i världen. Vi är överallt om ni inte visste det redan.

Det känns onödigt att beskriva rivaliteten lagen emellan och det känns överflodigt att försöka hetsa inför den här matchen. Ingen behöver påminnas om skattefusk eller flyttade stolpar. Ingen gnagare behöver påminnas om hur viktig den här matchen är. Det hela kommer naturligt och man behöver snarare någonting lugnande som kan få en att tänka på någonting annat för en sekund. Någonting som får en att tro att det här bara är en sport. Men vem skulle gå på det i det här läget? Vi gnagare vet bättre. Det här handlar om liv och död.

Det har snackats en hel del om hur man ska försöka överleva den här nervpärsen. Jag har personligen en plan som jag hoppas ska fungera. Det här sittplattsfettot ska sjunga så in i helvete för en gångs skull. Jag ska använda all min energi och adrenalin till att stötta laget i mitt hjärta och därmed göra mitt bästa för att representera alla de gnagare som inte kan vara på plats. Om det blir alltför nervöst så kommer jag titta över på Ivan Obolo och låta hans lugna smokingstil smitta av sig på mig. Om det av någon anledning börjar se tungt ut så kommer jag snegla över på Mikael Stahre och komma ihåg att det alltid finns en chans kvar; att man aldrig ska ge upp när det är nya AIK som spelar. Att comebacken alltid kommer, förr eller senare.

Men om det går bra… Alltså om det går så där riktigt bra, ja då vete fan vad jag gör. Jag har ingen plan över hur jag kommer hantera det. Men om jag bara kör min grej så blir det nog bra. Så se till att ni kör er grej, sen kan AIK köra sin grej - så ska vi vinna hela grejen.